lördag 6 november 2010

Obs ny plattform!

Ännu en påminnelse:
Sedan igår finns denna blogg på
http://cosmosaccordingtolongandy.wordpress.com/

Välkomna dit!

fredag 5 november 2010

Ny plattform

Från och med idag ligger min blogg istället på WordPress.com

Hela adressen:
cosmosaccordingtolongandy.wordpress.com

Häng med dit!

torsdag 4 november 2010

Vad är konst?

Den frågan nuddades det vid ikväll, i kölvattnet av ett föredrag av konstnären Bitte Glantz här i Vinslöv.
"Det där är ju för fan inte konst!" utropar många människor vid anblicken av speciellt konstiga konstverk. Och vem kan förebrå människorna för en sådan reaktion? Konst kan ju verkligen vara konstig.

Om konstnären har framställt verket i syfte att göra ett konstverk, då är det konst. Någonstans så lyder en definition av vad som är konst. Jag är böjd att acceptera den definitionen.
För att godta att något (förfärligt) är konst, innebär ju verkligen inte att man behöver tycka om det. Friheten att tycka hjärtligt illa om ett konstverk kommer vi aldrig att släppa ifrån oss.

onsdag 3 november 2010

Muslimer är inte islam

I sin krönika Papporna hotades av polisen i sina hem i Metro berättar Nabila Abdul Fattah hur fyra muslimska män behandlades av myndigheterna nyligen i samband med ett bombhot mot Göteborg.
Alla sverigedemokrater jublar förstås över denna händelse. Själv tycker jag det är upprörande. Männen i fråga hade, av allt att döma, inget med någon terroristorganisation att göra. De togs under bryska metoder in till förhör för att de var muslimer.

Det är dags att göra skillnad på person och religion.
Jag avskyr islam. Men jag tycker om muslimer.
Jag avskyr kristendomen. Men jag tycker om kristna.
De flesta religioner är skit. Men alla är vi människor med ungefär samma behov och ungefär samma problem. Det är dags att börja inse det, behandla varandra som individer, inte som en del av ett medeltida kollektiv.

Det finns vansinniga fanatiker inom islam. Det finns det inom kristendomen också, och de flesta religioner. Men de utgör inte det stora flertalet.
Vad den "vanlige" muslimen, eller kristne, eller juden kan göra är att behålla sin tro som något personligt, inte kräva att samhället ska anpassa sig efter den. Och det är för de flesta inget problem.

tisdag 2 november 2010

En händelserik månad

...har vi gått in i.
Ja, vi lämnade nyss en också.
Den vi nyss lämnade bjöd bland annat på ett nytt medium för min del: Facebook.
Den vi just gått in i kommer, som det ser ut, att bjuda på en annan nyhet inom vad som kallas "sociala medier", exempelvis bloggar. Återkommer inom kort om detta.

Idag bet jag ihop, tog på mig några tröjor, mössa och vantar och gav mig ut i spåret - i regn och rusk. Nu, nyduschad och fin, känns det kanonbra!

Värre verkar det bli i USA, med valet. Amerikaner är konstiga varelser. Äntligen får de en sjukvårdsreform som är åtminstone värd en del av sitt namn - och då vill de inte ha den!
Nåja, det är väl de som skriker högst som inte vill ha den. De lite längre ner på samhällsstegen, som får nytta av reformen, brukar inte göra sig hörda i debatten.
Kom igen, Obama. Give them hell!

fredag 29 oktober 2010

Jubileum

Tänka sig, idag är det exakt tio år sedan vi flyttade in i huset.
Mycket har hänt sedan dess... med huset, alltså, och trädgården. Den har byggts upp från noll, kan man gott säga, till vad den är idag. Det enda som fanns då var en liten oansenlig lönn, som stod precis vid husväggen - den flyttades raskt ut på tomten och är nu en av stoltheterna - samt ett gammalt plommonträd, som Gudrun tog med sig. (Dess avkomma finns dock hos oss idag.)
Vildmarken i sydöst har etablerats, raden med syrener längs gatan har efter mycket om och men tagit sig och de är fina. Dammen! Dammen... ja, den vet ni allt om redan, om ni har läst denna blogg.
Och nu, det senaste tillskottet: Berget. Det återkommer vi till.

Byggnadsmässigt har också saker och ting hänt. Vi började med att täta till draghålet mellan bostadshuset och det så kallade annexet, och möjliggjorde för en fin uteplats. Den stora grejen vad gäller byggande var förstås uterummet, men det lilla taket över främre entrén är inte att förakta. Ett cykelskjul är det senaste (och sista, hoppas jag nästan) byggnadsprojektet.
Skulle i så fall vara en form av terrass på bakre plattaket. Det får vi se.
Infarten har just i dagarna gjorts om och det ser riktigt bra ut. (Biprodukten av denna satsning är ju Berget.)

Skål för dessa tio år... och många till!

torsdag 28 oktober 2010

Inga martyrer, tack

Läser att Jimmie Åkesson och en del av de andra bruna lössen får mer skydd runt sina personer än självaste statsministern. Detta på grund av att Jimmie och gänget tydligen mottagit ett antal dödshot.

Sluta med sådant, gott folk. Om ni skjuter dem så blir de martyrer, och det är det sista vi behöver.

onsdag 27 oktober 2010

Bjud in Nationalist-Jimmie

Idag läser vi på Aftonbladet (t ex) att Nobelstiftelsen har beslutat att inte bjuda in sverigedemokraten Jimmie Åkesson till festligheterna den 10 december. Motiveringen är att den nationalistiska ideologin står i direkt strid med andan i Alfred Nobels testamente.

Beslutet är förståeligt i och för sig. De bruna lössen och deras tankevärld ligger på en nivå långt, långt under Nobelpriset och vad det står för.
Trots det tycker jag att brune Jimmie borde bjudits in till festen. Den hade varit ett tillfälle för honom att ta in kunskap - om världen, om våra medmänniskor från andra kulturer och vad de har att erbjuda. Kanske, kanske hade den fått honom att något lite ändra sin uppfattning om saker och ting.
Och annars kunde han ju få sitta där och känna sig som en katt bland hermeliner, och det kan vi väl också unna honom.

tisdag 26 oktober 2010

Slut på den rödgröna röran

Tidender når mig att det organiserade samarbetet mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet har avslutats.

Bra, säger jag. (Det säger borgerliga tänkare också, men de gör det med ett hånflabb i mungipan.)

Bra, säger jag, för nu slipper vi vara gisslan bland miljöpartister och sådana som Mona Sahlin och Thomas Bodström, vilka ju bara är light-versioner av Fredrik Reinfeldt.
Nu kan vi äntligen föra en oppositionspolitik värd namnet.

fredag 22 oktober 2010

Gud bevare Marisol


Foto: Scanpix

Så här ser hon ut, dagens hjältinna.
Marisol Valles, 20 år gammal kriminologistudent och mamma till en liten pojke, är ny polischef i en stad i knarkkrigets Mexiko. Ingen annan vågade ta jobbet.
Marisol är student i den ökända gränsstaden Ciudad Juarez, där hon säkert har sett tillräckligt mycket för att ge henne mardrömmar med tanke på framtiden.
"Jag tar risken eftersom jag vill att min son ska leva i ett annat samhälle än det vi har idag" säger Marisol.
Hon borde få stöd från alla goda krafter, inte bara i Mexiko. Alla regeringar i världen borde samsas i kampen mot narkotikahandeln.
Marisol, du är ett föredöme. Må du lyckas... överleva.

torsdag 21 oktober 2010

Förbjud alla skjutvapen!

En galning går lös i Malmö.
Han är beväpnad, med en pistol verkar det som. Han använder den för att skjuta ihjäl sina medmänniskor.

Varken han eller någon annan skulle få lov att inneha ett skjutvapen.
Skjutvapen är något av det mest ondskefulla som finns, och dessutom fullständigt onödiga.
Skjutvapen är inget man behöver för att klara sitt dagliga liv. Det enda ett skjutvapen kan användas till är att döda eller skada någon annan. (Människa eller djur.)

Det finns alltså inget försvar för att någon ska få inneha skjutvapen.
Att använda skjutvapen är dessutom FEGT.
Totalförbjud dem!

onsdag 20 oktober 2010

Nu är det riktigt illa

Det är den 20 oktober och det snöar.
Jag upprepar: Det snöar. I Skåne.
Jag tror jag blir galen!

tisdag 19 oktober 2010

Den sjuka börsen

Idag fick vi ännu ett bevis på hur sjuk företeelsen börsen är.
Apple Computer gör en vinst på 4,31 miljarder dollar - nästan dubbelt så mycket som förra året. Det är främst deras Iphone som har sålt som smör i solsken.
Tydligen har dock Ipad sålt lite mindre än väntat - och vad händer? Jo, aktien sjunker som en sten.
Jättevinst, och aktien sjunker.
Helsjukt.
Vulgärkapitalismen i ett nötskal.

söndag 17 oktober 2010

Is på dammen


17 oktober, och redan is på dammen flera mornar. Det måste vara rekordtidigt. Det bådar inte gott.
Just nu finns det inte någonting, inte någonting, som tyder på att de polska meteorologernas spådom (kallaste vintern på tusen år) skulle vara felaktig.
Fyyyyyyyyyy faaaaaaaaaaaaan!

MEN jag är ändå optimist, jag tror på ett liv efter vintern. Jag har idag planterat en ny buske i trädgården, en häggmispel.
"Jag vill ha en buske som växer snabbt, som blir stor, bred och tät," sa jag till mannen i växthuset. Och då pekade han på den där. Hoppas han har rätt. Enligt beskrivningen ska den blomma på våren, med stora vitrosa blommor.
Jag har, så vitt möjligt, satt den enligt alla konstens regler; grävt stort hål, hällt i speciell planteringsjord blandad med barkmull. Så får vi hoppas.

OCH dessutom har jag hällt på det första rullebörslasset jord på BERGET. Bilden kommer jag att lägga ut på Facebook senare idag.

fredag 15 oktober 2010

Det negativa halvåret

Idag börjar det negativa halvåret.
De närmaste sex månaderna kommer att karakteriseras av kyla, oväder, snö, is, rutor som behöver skrapas, halka, dyr elräkning, mörker, försenade och inställda tåg, ömsom frysande ömsom svettning eftersom det är svårt att klä sig rätt.

Ett helvete, med andra ord. Och än så länge har ingen kunnat motsäga de polska meteorologerna som menar att den här vintern ska bli den kallaste på tusen år (eller minst 130, vilket är samma sak).
Ännu värre än vanligt, alltså.

Om man ändå kunde fly söderut!

torsdag 14 oktober 2010

MMM

Nej, inte Marabou.
Bara MMM.
Ja, och så tre ointressanta siffror bakefter.
Plate spotting, alltså.
Såg bilen nånstans mellan Vittsjö och Bjärnum, på väg hem från föredrag i Markaryd.
Det går framåt. Bara 17 kvar nu!

Men jag måste erkänna att den där bilen ändå är bara dagens nästbästa nyhet.
Att man lyckades plocka upp alla 33 gruvarbetarna ur helveteshålet i Chile är väl en solskenshistoria om där någonsin fanns en.
Sådana nyheter behöver vi!

söndag 10 oktober 2010

10.10.10

Idag är det en sådan där "magisk" dag, där år, månad och dag har samma siffror. Många äktenskap ingås denna dag, det vet vi.
Hoppas de alla blir lyckliga - även om statistiken säger annat. Men det behöver vi inte bry oss om just nu.

Om drygt ett år har vi nästa - och den kanske allra mest "magiska" dagen av alla: 111111. Mer än så blir det liksom aldrig!
Drygt ett år efter det kommer ytterligare en, men sen dröjer det nästan hundra år innan det händer igen.

Fast lite halvmagiskt blir det ju långt innan dess:
Vad sägs om 200220? Eller 221122? Eller, om bara drygt en månad: 101112.
Nånting att se fram emot i höstmörkret, kanske.

lördag 9 oktober 2010

John Lennon

...skulle ha fyllt 70 år idag, om han fått leva.
Om inte idioten Mark David Chapman hade skjutit ihjäl honom utanför hans bostad i New York på kvällen den 8 december 1980, lokal tid.

Lennon var det största geniet i Beatles - förmodligen var han också den mest odräglige i bandet, men det är en annan sak.
Så länge samarbetet med Paul McCartney varade gjorde de tillsammans massor av bra musik. (Nu sägs det visserligen att de faktiskt inte skrev så många av låtarna tillsammans utan att John skrev vissa och Paul andra, men att de ändå satte "Lennon-McCartney" på dem.)

Yoko Ono, som Lennon eloperade med i slutet av 60-talet, är inte ett geni av samma dignitet. Men jag tror att hon är en människa som har en genuin önskan om fred och frihet åt alla på jorden. Och det är ju vackert så.

fredag 8 oktober 2010

Rakryggad Nobelkommitté

Jag var kritisk till Nobelkommitténs val av fredspristagare förra året.
Jag är förvisso ett stort fan av Barack Obama, men på tok för tidigt att ge honom fredspriset då, tyckte jag, och tycker fortfarande. Kanske efter de här fyra åren som president... eller inte. Det får vi se.

Men årets val är klockrent, och en käftsmäll mot den kinesiska diktaturregimen. Äntligen lyfts sanningen fram, äntligen kan världen - om den gitter - få lära sig hur banditregeringen behandlar sina medborgare.
Ett bra val!

torsdag 7 oktober 2010

Fula kvinnor

Håller på att läsa (ännu) en tjock bok om konst och måleriets historia. Och än en gång frapperas jag över hur FULA kvinnorna nästan hela tiden framställs av de "stora" konstnärerna på medeltiden, renässansen och framåt.

Mona-Lisa är verkligen ingen skönhet, för att bara ta ett exempel. Eller Jan van Eycks Makarna Arnolfinis bröllop. Hon måste vara duktig på att laga mat, för hon är ful som stryk. Och alla tusentals Madonnor som ser ut som busskrockar!

Två undantag har jag hittat, inom det klassiska måleriet:
Kvinnan i Antonello da Messinas Bebådelsen har verkligen ett vackert ansikte. Och Michelangelo (Buonarroti) verkar vara den ende som lyckats måla den "Heliga familjen" på ett intressant sätt - även om som vanligt Josef ser mer ut som Marias pappa än hennes make. Men hans Maria är verkligen en blodfull kvinna; hon har till och med vikt håret bak ena örat. Snyggt!

onsdag 6 oktober 2010

Det finns hopp

Uppiggande nyheter, faktiskt, från riksdagens öppnande igår. Närmare bestämt det som hände vid gudstjänsten i Storkyrkan.

In kommer det nya riksdagspartiet, Sverigedemokraterna, anförda av führer... förlåt, partiledare Jimmie Åkesson, dagen till ära iförd folkdräkt.

Så håller biskopen Eva Brunne, denna goda människa, sin predikan där hon bland annat tar avstånd från rasismen. Och Jimmie klarar inte av att höra detta. Han reser sig upp och marscherar ut, tillsammans med resten av de bruna lössen, med folkdräkt och allt.

Underbart!

tisdag 5 oktober 2010

Beauty and the beast

...ska det bli på målningen som jag håller på med.
Gjorde the beast igår kväll på målarkursen - en grizzlybjörn, och den blev riktigt bra!
Får vi se hur det går med skönheten...

Stressigt, stressigt, dessa dagar.
Lektioner i Växjö, grupparbeten och grejor, samtidigt som jag försöker hitta praktikplats - bara drygt en månad kvar nu tills praktiken börjar. Varför är arbetsgivare så inkrökta i skallen? Varför fattar de inte LYXEN med att få tillgång till gratis, kvalificerad arbetskraft under tio veckor?
Varför finns denna åldersrasism på den svenska arbetsmarknaden?
Någon borde göra något!

Och så utställning och måleri. Och en massa tankar i huvudet, bland annat på en bok.

Imorgon, då är det jubileum!
Stay tuned!

fredag 1 oktober 2010

Dagens ordbajseri

Det ekade i väggarna
när ballerinan gled och föll
i en kal, hal balsal

torsdag 30 september 2010

Noll grader

...var det idag på morgonen. En dag då vi fortfarande är inne i september.
Det är illavarslande.

De polska meteorologernas förutsägelse - att kommande vinter blir den kallaste på tusen år - ekar allt kraftigare i mitt huvud.
Golfströmmen har stannat, säger de. Den har stannat, inte huvudsakligen för att smältvattnet från Nordpolen har stoppat den - även om det säkerligen har försvagat den - utan på grund av det gigantiska oljeutsläppet i Mexikanska Golfen i somras.
Oljan har ställt till med sådan oreda i miljön där, att den har påverkat den havsström som i princip håller oss här uppe vid liv.

Jag vill flytta, långt söderut!

onsdag 29 september 2010

Tidsfördriv

Idag såg jag KKK.
Och då menar jag inte Ku Klux Klan, vilket man kanske annars skulle kunna tro, så här i kölvattnet efter det förfärliga valet.

Nej, det handlar om plate spotting.
Det var Alex som började med det - ja, i vår familj alltså. Jag gissar att han har snappat upp det på Nätet någonstans.
Plate spotting, för er som inte vet, är att man "samlar" på bilnummer.

Alex har tagit sig an en gigantisk uppgift. Han vill se alla nummer från 001 upp till 999 - i rätt ordning! Så vitt jag vet sitter han just nu fast på 013.

Jag har åtagit mig något betydligt enklare, men därmed inte helt säkert (fast sannolikt) att jag blir klar före honom.
Jag vill se alla som har samma bokstav tre gånger, alltså AAA, BBB och så vidare - och det behöver inte vara i rätt ordning.

Som ni vet finns inte bokstäverna I, Q och V, och förstås inte heller Å, Ä eller Ö. Det innebär att jag "bara" behöver hitta 23 olika nummerskyltar.
Sedan tidigare hade jag GGG, det kommer jag ihåg och den räknar jag - för jag har ju sett den!
I snabb följd fick jag så i somras LLL, RRR och UUU.
Sen har det varit stopp, men idag såg jag alltså KKK. Den stod på torget i Vinslöv.

Vi får väl se om jag blir färdig... någon gång. Möjligheten finns, det tror jag. Nu har jag ju bara 18 kvar.
Det hade varit kul att se den "första" respektive "sista" möjliga nummerskylten, alltså AAA 001 (för 000 finns väl inte?) och ZZZ 999.
Men det är överkurs.

tisdag 28 september 2010

Värsta vintern på 130 år!

Dagens nyhet, som får alla andra - inklusive det trevliga ryktet att alliansen bråkar inbördes - att blekna, stod i Metro i morse:
Polska meteorologer förutspår att den kommande vintern ska bli den kallaste på tusen år. PÅ TUSEN ÅR!

Och det verkar inte vara någon kristallkula upphittad i en gruva i Karpaterna som de har tittat i. Skälen är redogjorda för, och framför allt handlar det om att Golfströmmen, som i princip håller oss vid liv här uppe, knappt orkar asa sig upp hit längre, attackerad allt våldsammare som den är av smältvatten från de försvinnande isarna vid Nordpolen.
Det vill säga sådant som miljöaktivister har varnat för under flera år - fast det var förstås före det så kallade klimatmötet i Köpenhamn i slutet av förra året, då man ju fastslog att det inte finns något hot mot klimatet...

En svensk meteorolog från SMHI får yttra sig i artikeln och avfärdar helt teorin. Men han har inte ett enda vettigt argument att komma med, hans invändning är att temperaturen har inte mätts mer än under 130 år.
Detta kan definitivt tolkas som att han indirekt håller med om att kommande vinter kommer att bli den kallaste på (minst) 130 år. Och det är illa nog!

Stackars fiskarna i dammen.
Stackars mig.

måndag 27 september 2010

Where is Buddha now?

This may seem, at first sight, to be a question of purely academic interest. But the more one thinks about it, the bigger the implications.

I mean, legend has it he (that is, the man who up to that moment was known as Prince Siddharta Gautama) reached Enlightenment after spending a considerable amount of time under the One Tree in Bodhgaya, Northern India.
Upon reaching Enlightenment, he was thus qualified to break the chain of births and rebirths, and enter Nirvana.

Now, here comes the problem. What is Nirvana? Is it Heaven? Paradise?
No, it's not supposed to be a place like that. Nirvana is supposed to be... nothing.
Nothing.

So the next question must be:
How do we know that Buddha in fact did enter Nirvana?
Certainly nobody else could have told us - us, here, meaning his followers in 500-something B.C. Because if somebody else told us, if somebody else was the first person to enter Nirvana and then watched Buddha come in, then that person would have been the Buddha.
The only person who could have delivered that message must be Buddha himself.
But how on Earth (excuse the wording) could he have told us, if he was... nothing? It's simply not possible!

That means, if Buddha somehow left the message "Hi guys, I have now entered Nirvana" then he must be a liar. That message must have been sent from somewhere else. And that means that he is still here, among the rest of us!

Okay, somebody may argue, there could be another way. The message could have been sent through a bodhisattva - a person (a vehicle) so developed, so high-level, that he or she had what it takes to enter Nirvana, but chose to return down here in order to help the rest of us.
That bodhisattva could have said "Yeah, I saw him. I went to Nirvana... or to the gates, anyway... and I saw Buddha there. I'm quite sure it was him."

But I don't think we want to settle with hearsay evidence.
And the problem in Buddhism is, there is no God who could have stepped down and show us a miracle.
For how do you step down from... nothing?

fredag 24 september 2010

Annars är det...

...en fantastiskt fin dag idag!

Det började som en småkylig och riktigt dimmig morgon. Jag var ute vid halvåttatiden och tog en massa bilder - till ett bildjobb vi ska göra i skolan. Har inte hunnit kika på dem ännu, men det såg spännande ut i morse.

Sen, på eftermiddagen, soligt och 21 plusgrader. Helt okej i slutet av september. Helt okej!
Klippte gräset - för sista gången i år?
I kortbyxor!
Sånt gillar vi.

Kan man lita på Fredrik Reinfeldt?

I skrivande stund har alliansen missat majoritet i riksdagen med... vad var det, sju röster?
Men samtidigt kommer rapporter om oegentligheter och valfusk från Värmland, från Göteborg, från Halmstad...
Är vi i Sverige eller är vi i Latinamerika? Eller spelar det ingen roll?

OM valresultatet nu står sig, så är det faktiskt BRA, det läge som har uppkommit. Det är bra att alliansen inte får majoritet.
Men hur kan det vara bra, frågar ni er säkert? Hur kan det vara bra att Sverigedemokraterna blir vågmästare i riksdagen?
Nej, det är inte bra att de svinen blir vågmästare.

Men om vi kan lita på alliansens ord och utfästelser, så är läget ändå bra.
Fredrik Reinfeldt (som är alliansen) har lovat att man INTE kommer att på något sätt söka stöd hos SD.
Det betyder att man måste söka stöd någon annanstans, för att få majoritet för sina förslag i olika frågor.
Det betyder att man måste söka stöd åt vänster - i första hand till miljöpartiet, möjligen också till socialdemokraterna.
Och det är klart att det är bra!
Då kommer politiken i alla fall att bli lite bättre, lite mänskligare, än om alliansen haft egen majoritet, för då kunde de bara kört på och ohindrat nedmonterat Välfärdssverige fyra år till.

Så läget är trots allt bra - ja, efter omständigheterna, alltså.
Men... kan man verkligen lita på Reinfeldt?

måndag 20 september 2010

En mardröm

Valresultatet på riksplanet var illa nog. Här i Hässleholms kommun är det en mardröm!
De bruna lössen är tredje största parti. Tredje största!
Varför får jag associationer till de demokratiska valen i Tyskland 1933 - de sista på en tid - då folket röstade fram Nationalsocialisterna med partiordförande Adolf Hitler att leda deras land?
Detta är en varning. Låt oss lära av historien innan det är för sent.

Men fördömanden måste följas av analys. Varför röstar så många "vanliga" människor på ett främlingsfientligt parti?
Någon, minns inte vem det var, sa under gårdagens valvaka att Sverigedemokraternas väljare kan delas upp i en hård kärna (av tvättäkta rasister) och resten. Den hårda kärnan kan vi knappast påverka. Vi måste inrikta oss på de andra.
Dessa andra är människor som är missnöjda med hur samhället ser ut, hur samhället och ekonomin har utvecklats för deras egen del.
Det är klassiskt, lika klassiskt som obegripligt, att den som är missnöjd INTE riktar sitt missnöje uppåt, mot dem som har orsakat det genom sin politik, utan neråt, mot dem som har det ännu sämre, mot dem som uppfattas som konkurrenter om de få penningsmulor som finns att dela på.
Dessa "konkurrenter" är oftast invandrare och det är de som blir syndabockarna.
Ansvaret vilar således tungt på de politiker som för en omvänd Robin Hood-politik, som tar från dem som har minst och ger till dem som har mer.

Brottsligheten är störst bland invandrare, relativt sett, sägs det. Jag tror det är sant. Men jag tror inte det beror på att invandrare är mer brottsbenägna. De är bara fattigare, och den sortens brott vi talar om begås av fattiga, av underklassen. Så har det alltid varit.
Alla arbetsföra människor behöver ett arbete. Det är genom arbete och inkomst som vi kan tillägna oss de prylar som ger status, och den självrespekt som ett yrke ger. Arbetslöshet innebär sociala problem, drogmissbruk och kriminalitet.
Arbete måste vara en rättighet, och en plikt.
Jag har svårt att se hur det ska kunna åstadskommas i en marknadsekonomi.
Men det är nödvändigt.

En sorgens dag

TV:n har just slagits av. Valvakan led mot sitt slut, resultatet är klart. Och det är nedslående.
De partier som förespråkar (i större eller mindre grad) solidaritet och stöd för dem som har det sämst, har förlorat valet. Det blir ytterligare fyra år med högerpolitik - en politik som förvisso har gett många "vanliga" svenskar några hundralappar mer i plånboken varje månad, men som har minskat statens möjligheter - och vilja - att hjälpa dem som har det svårt.
Och till råga på allt, så har de bruna lössen tagit sig in i riksdagen. Skammen är stor över att det framför allt är människor här i Skåne som har röstat på dem. Skåningar, närmast kontinenten, närmast världen, närmast våra medmänniskor av annat ursprung, lägger sina röster på ett parti som vill stänga dörren för dem som har det oändligt mycket värre i sina liv än vad de sämst ställda svenskar har det.
Det är djupt tragiskt.
Ett par små glimtar av hopp från kvällens TV-sändning:
När Lars Ohly, vänsterledaren, vägrade gå in i sminkrummet samtidigt som den bruna lusen satt där.
Och när samme Lars Ohly inför både partikamrater och i TV-studion deklarerade att nu börjar den verkliga kampen mot rasisterna - och det är vänsterpartiet som kommer att leda den kampen!

lördag 18 september 2010

Uppklarnande och mörkande

Vattnet i dammen har blivit klarare. Jag vet inte om det är tillfälligt eller inte, men det lär snart visa sig.
Nu har jag fått en ny pump - den gamla var tydligen oreparerbar - och jag har i mellantiden rengjort filtret. Imorgon, förhoppningsvis, ska jag sätta i den nya pumpen och dra igång systemet.
Då får vi se vilket resultatet blir.
Man kan ju knappt vara utomhus dessa dagar, med den här blåsten som inte vill lägga sig. Förmodligen beror den på klimatförändringarna.

Det är intressant det där med miljöfrågan.
Sedan fiaskot vid det stora klimatmötet i Köpenhamn i slutet av förra året har klimatet på något märkligt sätt blivit en icke-fråga.
Det är som om varken folk i allmänhet eller journalister orkar tänka på det längre. Och i årets valrörelse har det varit fullständigt tyst om miljön.
Detta trots att klimathotet inte har blivit mindre - det har snarare ökat, i och med att inga kraftfulla åtgärder har vidtagits efter Köpenhamnsdebaclet för att vända på utvecklingen, och därmed har utsläppen fortsatt ohejdat ett år till.

Vi mörkar problemen, även för oss själva, och överlåter åt kommande generationer att lösa dem - om det inte är för sent då.

onsdag 15 september 2010

Skogens skatter

Idag, den dag som markerar början på den sista (snyft!) månaden i det positiva halvåret, har det bjudits på omväxlande regn och rusk, och strålande sensommarsol. Tyvärr inträffade det förstnämnda nyss i kväll när Mickey var och tränade friidrott utomhus.
Det sistnämnda var däremot fallet tidigare idag när jag var ute på vift. En person hade undsluppit sig att det finns svamp på ett visst ställe, så jag körde dit och kollade: och det fanns där! Ganska mycket också.
Får se om någon gitter rensa den här hemma, och skrämma agnarna från vettet. Fast jag vet ju grundregeln: tag inga riskor, men soppen är toppen.

tisdag 14 september 2010

Rapport från dammen

Vattnet ser något lite mindre ogenomträngligt ut idag. Men det har fortfarande en stinkande brun nyans.
Pumpen är inlämnad på lagning och snart, kanske imorgon eller dagen därpå, ska jag rengöra filtret.
Sen är det att sätta igång systemet och hoppas, för att travestera ett berömt IT-uttryck: plug and pray.

måndag 13 september 2010

Tänk...

...så fattigt livet vore utan rödlök!

söndag 12 september 2010

...och så var det dags igen

Aldrig får man vara glad. Inte länge åtminstone.

I onsdags började vattnet i dammen plötsligt bli brunt. På torsdagen var det ännu brunare.
Kan det vara den vinande östanvinden som har svept ner jord från kullarna? tänkte jag. I så fall borde den väl sjunka till botten och vattnet klarna upp när vinden mojnar - vilket den gjort i fredags.

Men vattnet var fortfarande brunt på lördagsmorgonen när jag avreste norrut för att deltaga i en ceremoni i Mellansverige.
På tåget hem får vi veta att pumpen har slutat fungera. "Dra ur sladdarna!" beordrade jag och det verkställdes.

Nu har jag plockat upp pumpen och sett att den var... nej, inte full av jord, men i alla fall angripen av en del jord. Det verkar tyvärr ha trängt in i själva motorn också, förmodligen därför den stannade.

I förra veckan gick jag runt och kikade efter en möjlig förklaring till problemen, men hittade inget konstigt. Men något skumt är det förstås.
Har satt igång den lilla vinterpumpen så länge, så att fiskarna får syre. Får ringa dammgurun imorgon.

Så är vi igång igen... just när jag trodde, hoppades, att problemen skulle vara borta.
Suck.

fredag 10 september 2010

Bokbål

Bränna Koranen?
Ja, det låter som en utmärkt idé. Lägg upp Bibeln på bålet samtidigt, så blir det ännu bättre.
De är utan konkurrens de två böcker som har ställt till med mest elände här i världen.

Fast det är klart, att bränna böcker är kanske inte det mest civiliserade sättet att försöka få människor att bli... mer civiliserade.
Bättre är det om man kan sätta sig ner och resonera. Tyvärr är inte förutsättningarna för det så goda - risken är uppenbar att man istället blir ihjälslagen, oavsett om motparten är en fanatisk muslim eller en fanatisk kristen.

torsdag 9 september 2010

Dagen då jag inte (heller) sprang 10 000 meter

Kära blogg.

Jag är en lika usel som hängiven löpare. På en given sträcka springer jag på ungefär dubbla tiden jämfört med eliten - ibland värre än så.
Jag har aldrig varit under 25 minuter på 5000 meter/fem kilometer. (Se dock blogginlägg nyligen om en GPS-utrustnings skändliga försök att inbilla mig att jag är något!)
Jag har aldrig varit under 55 minuter på 10 000 meter/milen. Jag är alltså, per definition, ingen löpare. Jag är en joggare.

Idag, om drygt två timmar, går 10 000-metersloppet på Tyrs Hage i Tyringe. Jag hade tänkt vara med. I år har jag slagit mina fjolårsresultat i så gott som varje gren. Förra året sprang jag inte 10 000 - hade en god ursäkt, jag fyllde år den dagen och satt och smaskade i mig tårta.
I år hade jag planer på att vara med. Samtidigt vet jag ju hur psykiskt jobbigt det är att springa 25 varv runt idrottsplatsen. När man kommer till mållinjen och redan har avverkat 2800 meter så säger de: "18 varv kvar." Det är knäckande.
Men ändå! Jag skulle vilja göra det. Det var länge sen jag sprang så långt på bana. I terrängen har jag gjort det ett antal gånger i år redan.

Så hände tre saker.
I måndags la sig min kära hustru sjuk i förkylning. Eftersom vi sover i samma säng så slinker där säkert en och annan bacill över och försöker ta sig in i mig. Med min fantastiska fysik (lol!) bekämpar jag dem frenetiskt, men visst kände jag lite i halsen i morse...
I förrgår gled jag på en förrädisk grusslänt uppe i Illaluokkta och slog i knäet så byxan gick åt pipsvängen och blodet forsade. (Nåja, rann lite åtminstone.)
Och igår började det blåsa upp. Och idag har vinden tilltagit. Det blåser faktiskt så in i h**vete, säkert ORKAN i byarna. 25 bortre långsidor i orkanlik motvind...

Nyss var jag ute på slingan här i Vinslöv, en tre kilometer kort beskedlig sträcka, och testade lite.
Jo, det kändes i knäet. Det gjorde inte jätteont, men det kändes. Fast jag kunde springa.
Halsen? Infektioner? Osäkert.
Vinden? För jävlig!

Det blir inget lopp för mig ikväll. Jag tar en öl istället.
Idag vann uselheten över hängivenheten.
Skål!

söndag 5 september 2010

Nya luftslott

Idag har Sony Ericssons GPS-modul slagit till igen. Nu försöker den inbilla mig att min runda ut till en punkt här utanför samhället, tillbaka och sen två varv runt sjön skulle vara 4,99 kilometer - alltså 4990 meter, alltså tio meter från att vara fem kilometer.
Denna sträcka sprang jag på 24,47. Och jag vägrar tro att det skulle ta mig 13 sekunder eller mer att springa de sista tio meterna. Det skulle alltså innebär att jag springer fem kilometer på under 25 minter.

Tjusigt!
Men det är bara det att jag inte tror på det.
I torsdags sprang jag 5000 meter på Tyrs Hage och fick 26,27. Och det kändes bra när jag sprang så jag tror jag gjorde ett bra lopp, efter mina förutsättningar.
Visst, där finns ett psykologiskt problem att springa varv efter varv runt en idrottsplats, men ändå...
Jag har liksom aldrig varit under 25 minuter på fem kilometer!

Men snart ska jag sätta in stöten, avslöja lögnen, riva luftslottet.
Snart, kanske redan nästnästa vecka, ska jag ta med apparaten ut till slingorna i Tyringe - slingor som jag vet längden på - och då är det (med en sannolikhet som gränsar till absolut visshet) GPS:en som kommer att stå där med skammen.

Förresten har en otrolig sak - en annan otrolig sak! - hänt idag. Vi har tvättat stora rums-gardinerna. För första gången sen vi hängde upp dem för tio år sen...

fredag 3 september 2010

Who will buy what and why?

Today's English lesson came upon me whilst driving in my car earlier today. By some strang reason I came to think of an old Monkees tune, I'm Gonna Buy Me A Dog. And that set my mind spinning...

I'm gonna buy me a dog: plain vanilla, just a statement
I'm gonna buy me a dog: considered a turtle first but they're so boring
I'm gonna buy me a dog: what are you buying?
I'm gonna buy me a dog: I ain't gonna steal it
I'm gonna buy me a dog: no, haven't bought the damned thing yet
I'm gonna buy me a dog: I'm not buying it for my auntie
I'm gonna buy me a dog: not two, definitely not three
And finally
I am gonna buy me a dog: no one can stop me

End of lesson.

onsdag 1 september 2010

Sensommar

Officiellt börjar hösten idag, den 1 september. Och visst började dagen lite kyligt men sen utvecklade den sig till en strålande sensommardag.
Vid en promenad längs sjön hittade jag den här lille gynnaren, och flera av hans/hennes vänner, i färd med att... ja, vad vet jag. Suga nektar, kanske? Biologi var aldrig min starka sida, men fin är den i alla fall!

söndag 29 augusti 2010

Global Pleasing System?

Sony Ericssons GPS-funktion är en riktig glädjespridare!
Testade den idag när jag knatade min "bergsrunda" i de ökända Nävlingebackarna. Gjorde till och med min runda extra lång - måste ju få en genomkörare innan femkilometersloppet i Tyrs Hage på torsdag.
Med bilen har jag mätt den längre rundan till knappt sju kilometer.
Den går rakt uppåt, i princip, de två första kilometrarna. Sen springer man cirka 1,5 kilometer (trodde jag) slätt till en punkt där man vänder och springer tillbaka. De två sista kilometrarna är alltså behagligt nerförbacke.

Den underbara GPS-mätaren påstår att jag sprang rundan på 40,59 minuter - och påstår att den är 7,9 kilometer lång.
Tiden kan nog ungefär stämma det kunde jag konstatera när jag tittade på klockan i bilen när jag kom tillbaka. Men sträckan...
Det skulle ge mig en miltid på, säg, 52 minuter, vilket jag aldrig har varit i närheten av.
Vad ska man tro om sånt?

fredag 27 augusti 2010

En vacker dag

Ja, faktiskt, varken mer eller mindre.

I morse blev jag lite betänksam när jag tittade på termometern - plus tolv grader bara. Nu är det höst, tänkte jag och drog på långbyxorna. Det kändes ovant och ganska deprimerande.

Men ett par timmar senare hade kvicksilvret stigit till mer behagliga 16 grader (ökade senare till 19). Och ingen vind, härligt solsken. Kort sagt, en fantastiskt fin sensommardag. Inte alls höst!

Och tomaterna mognar på. Och de är söta och goda. Titta själv!

måndag 23 augusti 2010

Lugnt och fint

Musikanläggningen i gymmet var sönder ikväll.
Åh, vad där var lugnt och skönt!

söndag 22 augusti 2010

Nattens drottning - till frukost

Vi har en nattens drottning i ett västerfönster, och av någon anledning trivs den ganska bra i vårt hus. Det hör inte till vanligheterna annars, vad gäller växter. De flesta uthärdar, i bästa fall.
Denna blommar varje år, ibland mer än en blomma. Igår kväll var det dags; under några korta förnattstimmar öppnade den sig för oss.


Nu är det så med nattens drottning att den inte enbart är vacker under de korta timmar den blommar. Blomman har en läkande förmåga, detta enligt kinesisk tradition - och de brukar ju veta sådant. Bland annat lär den vara bra mot astma!
Alltså plockades den vissna blomman ner i morse av Jo...


...och offrades till förskäraren.
Lagom rituellt uppskuren i småbitar (enbart blomman, inte stjälkbiten) tillagades den så tillsammans med ett ägg och blev till...


...en omelett som säkert inte bara var nyttig utan också god.

fredag 20 augusti 2010

Blackberry way

Nu dukar trädgården fram en av sommarens sista festmåltider: Björnbären.
Dessa sensommarens svarta riddare är i år riktigt stora och fina. Bara att gå ut och ta för sig.
Sen återstår i princip bara äpplena - de TVÅ (!) vi har på ett av träden. Det andra vägrar helt.
Nåja, tomaterna har vi ännu inte börjat plocka. Tre av dem är vackert röda men fortfarande alltför hårda. Får ge sig till tåls.

torsdag 19 augusti 2010

Den obehaglige Jens Lapidus

Jag har nyss läst ut hajpade Jens Lapidus andra (tror jag) bok, Aldrig fucka upp, uppföljare till megahiten Snabba cash.
Jag var egentligen ute efter Snabba cash, men den fanns inte inne på biblioteket.

När jag öppnade boken gjorde jag det med förväntningen att den skulle vara mycket macho, överspänd, stenhård i magen.
Och precis sådan är den.
Jag tror aldrig har jag läst en bok där alla huvudpersonerna är så genuint otrevliga. Snuten Thomas, förortskillen Mahmud, psykfallet Niklas; alla är de män, alla är de utrustade med ett testosteronmaxat tunnelseende, även om de skiljer sig åt. Psykfallet avviker lite från de andra - men fan vet om det gör de andra märkbart friskare i huvudet!

Jag gissar (hoppas) att Jens Lapidus vill beskriva en mörk verklighet, snarare än att porträttera sina idealmän. Han lyckas naturligtvis ytterst väl med det i så fall. Men det känns ändå som en bok behöver någon huvudperson som läsaren (även en läsare som INTE går på anabola och säljer knark på kvällarna) kan identifiera sig med.
För huvudpersonerna i Aldrig fucka upp känner jag bara avsmak.

söndag 15 augusti 2010

Mödan bär frukt

Idag blev jag glad när jag kom ut på husets baksida.
Där har vi två tomatplantor som jag har vattnat och haft mig med hela sommaren.
Ett 40-tal tomater, större och mindre, växer på de två plantorna. Gröna (ostekta) tomater.
Men idag har en av dem börjat ändra färg, blivit lite gul. Håller på att mogna.
Äntligen!
All möda börjar ge resultat.
Kul!

fredag 13 augusti 2010

Fredag är en bra dag

Idag är det - knappt en timme till - fredagen den 13:e. Den legendariska otursdagen.

Varför? "I många kulturer...bla bla bla..." står det i Norra Skåne idag, och två exempel ges: Nattvarden, så klart, samt någon måltid bland Asagudarna där den elake Loke kom in som nummer 13. Och så spikades Jesus upp på korset en fredag, och så var det klart.

Jag tror inte på det där. Jag kan lika bra hävda att, till exempel, TRE är oturstalet.
Jag körde och smällde med min moped den tredje någonting. Och jag körde och krockade med min första bil den 3 juli ett visst år.
Och tänk själva: Mannen och älskarinnan ligger och myser. Så öppnas dörren och den äkta frun kommer in - person nummer tre. Och så går det som det går...

Fast härom året bevisade jag verkligen att jag inte tror på sådant. Den tredje mars (!!) - 3/3 alltså - satte jag mig med berått mod i ett flygplan och flög till England. Det gick bra, förstås.

Och fredag... det är ju veckans bästa dag! Särskilt kvällen! Hela helgen ligger orörd och väntar.

Skål, för fredagen den 13:e! Och alla andra fredagar.

onsdag 11 augusti 2010

The Legionnaire

Här är han, den moderna tidens elitspelare;
Fri från gammeldags tramsiga värderingar som klubbkänsla och lojalitet med supportrar,
Fri att fokusera till hundra procent på sin verkliga kärlek: Penningen.

tisdag 10 augusti 2010

Det är inte bara Martin...

...hans avgång var snarast den berömda droppen.
Jag har länge varit trött, så trött på hur fotbollen på elitnivå har utvecklat sig.
Jag är trött på den sjuka pengakarusellen, på dessa Legionärer som säljer sig till högstbjudande när de redan har en lön som vida överstiger den som vanliga människor har.
Elitfotbollen har blivit en bild av dagens extrema marknadsekonomi, och det är ingen vacker bild.

Årets Charity Shields-match (eller vad den heter nuförtiden, den har säkert bytt namn) mellan Chelsea och Manchester United slutade 3-1 till något av lagen, ointressant vilket.
Målskyttar: Antonio Valencia, Javier Hernandez, Salomon Kalou och Dimitar Berbatov.
Inte en engelsman så långt ögat når, i dessa två så kallat engelska lag, inte ens en skotte eller irländare.
Var finns klubbkänslan? Var finns det ärliga engagemanget?

Fifa, eller är det kanske Uefa, talar - sedan flera år tillbaka - om att införa en regel att fem (tror jag det är) av lagens startelva i seriematch ska komma från det egna landet. Det låter, om det mot förmodan blir av, som ett sundhetstecken. Men det räcker inte.
Så här borde regeln lyda: Minst sex spelare i startelvan ska vara fostrade, uppvuxna inom den egna klubben!

I väntan på det slutar jag se på fotboll, läsa om fotboll - har raderat alla mina bookmarks som hör dit.
Ja, lite svensk fotboll kan man väl se. Där är inget som engagerar mig så mycket och pengarna är inte riktigt lika over the top som i England (och andra länder).

Adjö, fotboll.
Imorgon kommer bilden. På denna blogg.

måndag 9 augusti 2010

Det blir mycket tid över...

...och mycket energi, nu när jag inte behöver bry mig om fotboll längre.

Fem dagar före ligastarten hoppar Martin O'Neill av jobbet som manager för Villa, troligen - enligt spekulationerna - på grund av bristande uppbackning finansiellt från klubbägaren.

Englands kanske bäste manager (okej, Storbritanniens, han är nordirländare) lämnar vår klubb. Detta samtidigt som en av nyckelspelarna är på väg till en annan klubb - och ytterligare en står på en tredje klubbs önskelista.

Detta kan bara betyda en sak inför den nya säsongen:
Katastrof.

Så det är lika bra att skita fullständigt i fotbollen. Bättre att måla, göra musik, jogga, träna och pula i trädgården.

söndag 8 augusti 2010

Åttonde i åttonde

Säkert är det många brudpar som idag firar sin tvååriga bröllopsdag. Om drygt en månad kommer andra, men troligen inte så många, att fira sin ettåriga. Och ytterligare en dryg månad senare kommer ett antal - men troligen ännu färre - par att gifta sig. Nästa år, den 11 november, kommer ett antal par, ännu färre än i år, att ingå äktenskap och slutligen, strax före jul 2012, blir ett antal par vigda med varandra.
Varför färre och färre?
Årstiden, förstås.
Och det kanske kompenseras i andra länder, vad vet jag.
Och det är förstås bara av akademiskt intresse. Det finns nog inget som säger att äktenskapet blir lyckligare för att det är ingånget 080808, 090909... etc.

Ja, sådant kan man också blogga om.
Vi kom inte riktigt fram till livets mening igår. Vi var rätt nära, vi var framme (eller bak, snarare) vid den punkt då "nästan inget" exploderade i Big Bang.

Och nu regnar det. På vår tvätt som glatt (?) hänger på torkvindan.
Hoppas det inte är hösten som kommer redan.

torsdag 5 augusti 2010

Vad är meningen med livet?

Ja, den enkla lilla frågan tänkte vi att vi skulle ta fram svaret på nu på lördag.
Vi, några oerhört framstående filosofer och stora tänkare, ska samlas här i min trädgård - eller, vid regn, inomhus - och dryfta dessa spörsmål.
Tyvärr har den mer ortodoxa falangen uteblivit av olika skäl. Det är lite synd, men vi som kommer, kommer att ge alla religioner och trosuppfattningar, inklusive ateismen, en rejäl match!
Det enda jag kan avslöja så här i förhand är:
Svaret blir INTE 42.

onsdag 4 augusti 2010

Inget (penga-)regn

Det har knappt regnat något under de fem dagar vi hittills haft utställning i Åhus. Den sajt där jag kollar vädret varje dag har haft den goda smaken att skjuta fram det planerade regnet hela tiden - i morse var det faktiskt framflyttat ända till lördag, dvs dagen efter att vår utställning är slut.

Tyvärr har det inte heller regnat pengar på mig under utställningen. Mycket folk har jag haft och många vackra ord har sagts om mitt måleri. Men ingen tavla såld ännu. Idag var där i alla fall en kund som köpte ett ex av min bok! Alltid något!

Nåja, jag är ju en "ung" målare och känner ingen press på mig. Jag kommer att bli bättre och bättre, och min målsättning inför nästa utställning (oktober, Hedbergshuset) är att göra den mer enhetlig, inte spreta så mycket.
Folk frågar mig om min stil - och jag tvingas säga att jag tycker om att måla många sorters motiv, och på många olika sätt.

Faktum är att jag nu längtar lite efter att utställningen ska ta slut så jag kan vara hemma och måla...

tisdag 3 augusti 2010

Yngel!

Vår damm har fått tillökning.
Det har jag kanske berättat om innan, men här är bildbeviset!


En hel massa småfirrar simmar omkring och ser ut att njuta av livet.


Ja, så här små är de i jämförelse med de stora fiskarna.
Kul!
Hoppas några av dem överlever kommande vinter...

fredag 30 juli 2010

Regn och konst

En bra kombination?
Ja, det får vi se de närmaste dagarna. Om regnet fortsätter, alltså.

Ikväll hänger jag i alla fall, i Korsvirkeshuset i Åhus. Och imorgon öppnar vi vår utställning, jag och min målande kollega Margareta Szymanska.
Lördag till fredag, 13-18 varje dag.

Check it out!

tisdag 27 juli 2010

Skaldjur hos Thor

Kära blogg.

Just hemkommen från två dagar i Ystad.
En liten mysig sommarstad som dräller av Wallander-symboler. Jag som bara har läst en av böckerna (och möjligen sett en film, minns inte så noga) berördes inte så mycket av dem.
Såg däremot en intressant utställning med Ellen Trotzig på konstmuseet där.
Och så var det det där med skaldjuren:

Vid torget, mitt i stan vid gågatorna, ligger ett antal restauranger.
En av dem heter Store Thor och dit gick vi igår kväll. Det blev faktiskt en oförglömlig upplevelse.
Vinet där är SVINDYRT. 65 kronor för ett halvt glas. Så det var med lite, lite sur min som man satt och väntade på huvudrätten.
OCH när den kom... så var den helt fantastisk.
Fisk- och skaldjursgryta. Med fisk, förstås, och räkor, en kräfta, ett par musslor och en massa grönsaker i en härlig, mustig soppa.
HELT UNDERBAR!
Har ni vägarna förbi, prova den. Och skit i förrätten, grytan är så riklig att man blir proppmätt av bara den.
Och man kan ju dricka annat än vin...

torsdag 22 juli 2010

Dramatik på hög nivå

Ursäkta att jag lägger ut texten lite här om Alexanders "15 seconds of fame" (nåja, några minuter var det minsann) på TV4, men det är ju inte precis var dag sådant händer. So please bear with me this once.

För det första, Alex drar iväg med bandet upp till Illaluokkta... en liten stuga någonstans i Värmland utan en dator i mannaminne, EN ENDA VECKA på hela sommaren, och just denna vecka ringer de från TV4 och ska ha fatt i honom.
Det tog en halv dag att få fatt i honom - för första gången på månader hade han just den förmiddagen ställt sin mobiltelefon på ljudlös...
Och så säger han, lite senare i historien, att han ska ringa oss på kvällen innan inslaget ska gå (i god tid, alltså) och be oss mejla upp en bild på honom till TV4. Och just den kvällen DÖR hans mobiltelefon... Det är nästan så man tror att någon ond makt satt och gjorde allt för att det inte skulle bli något!

Jag och Katta sitter i hans rum, sent på kvällen, och letar bilder på hans dator. Skickar upp två stycken - ingen av dem bra, båda tagna med mobiltelefon - till en epostadress som vi hittar på Nätet. (Fel, visar det sig.)

Tio i sju i morse, alltså en halvtimme innan programinslaget ska gå, ringer Alex mig och berättar om telefonen - som nu till all lycka är resurrectad. Han har själv skickat en bild - men den har inte kommit fram!
Han ber mig hitta en bild på hans dator och skicka upp den, och jag får en epostadress. Jag rusar ut, trycker igång maskinen, Photoshop, hittar några bilder, väljer ut en av dem och skickar iväg den. Det tar sjukt lång tid, bilden är megastor, men till sist släpper den.
In igen, ringer Alex och meddelar att bilden är på väg.

Ut igen till datorn, varför vet jag egentligen inte - sjätte sinne, kanske - och min mailer demon har slagit till: "Tyvärr kan vi inte hitta adressaten" eller något sådant står det på engelska.
Nu brinner det i knutarna. Klockan är tio över sju, inslaget ska gå 7.23 har Mickey kollat på TV:n.
Skalar ner bilden från sju till två meg, skickar den igen - både till samma adress och till den Katta skickade igår kväll.
In och ringer Alex och berättar detta.
Väntar spänt.

7.21 ringer Alex:
"Jag måste prata snabbt." Och så säger han att epostadressen var fel, där fattades två bokstäver.
Jag kastar mig ut till datorn, skriver in den rätta adressen och skickar iväg bilden. Tycker det tar en evighet igen.

Ja, om ni såg inslaget så vet ni hur det gick.
Programledarna säger något i stil med "...vi kanske inte får se hur han ser ut. Hans pappa försöker skicka upp en bild, men det är strul med tekniken..."
Och så dyker den upp, min sons nuna, på TV-skärmen.
"...och där ser vi hur du ser ut. Härligt!"
Och jag kan luta mig tillbaka i TV-soffan och slappna av.

onsdag 21 juli 2010

Alex på TV!!!

Ja, min son - gitarristen - ska vara med på TV imorgon. TV4, Nyhetsmorgon.
De hade läst artikeln om honom i Norra Skåne (som jag tipsade tidningen om), om hans videor på YouTube, som har fått över TVÅ MILJONER träffar.
Alex - jag köpte hans första gitarr till honom, lärde honom de första ackorden, gav honom min svarta läderjacka med nitar.
Nu... nej, för länge sen sprang han om mig som gitarrist, blev riktigt duktig. Och nu ska han vara med i TV.
Ungefär tjugo över sju imorgon bitti.
Och jag är glad, och stolt!

måndag 19 juli 2010

Rulla, trappa, rulla!

Idag är det en helt otrolig dag, en dag jag aldrig trodde jag skulle få uppleva.

Passerade genom Hässleholms Resecentrum och ALLA RULLTRAPPORNA FUNGERADE!!! De två mot Järnvägsgatan, de sex upp och ner vid perrongerna, ja till och med de två på baksidan. Alla tio rullade!
Detta är något som förmodligen inte har hänt sedan bygget invigdes.

För övrigt en småtrevlig dag på Kiviks marknad. Måndagen har ju tillkommit som extra (tredje) marknadsdag, och det var inte alla knallar som hade dykt upp. Men tillräckligt många.
Jag blev helt nöjd. Jag fick äta min langos, och min sillamacka (nåja, sill med mos blev det idag), dricka en kopp kaffe och köpa lite marknadskarameller. Samt flanera omkring i lugn och ro och titta, mer på människor än på allt krimskrams i stånden.
En fin tradition.

söndag 18 juli 2010

Hlvts knappar!

Den person som kom på att sätta knappar i ett par byxor/shorts istället för blixtlås borde skjutas!!!
Eller åtminstone stängas in i en håla någonstans norr om Kiruna.

Hur kan man komma på en sådan idiotisk idé?
Jag behövde ett par shorts - och de enda som fanns i butiken (butik 2, butik 1 hade inga alls) var några par med knappar. Så jag var bara tvungen att köpa dem.

Så när jag behöver gå på toa så tar det en halv dag för mig att få ordning på de här jvl shortsen efteråt.
Som jag brukar säga: Fullständigt i onödan!

torsdag 15 juli 2010

Big Money for Big Bengt

...och Clint Eastwood rider in i den lilla staden. Gator och torg är tomma, inte en människa syns; det verkar vara en spökstad. På ett enda ställe hittar han till sist någon, och det är - förstås - på kyrkogården...

Version 2:
...och vi rattar in bilen i den lilla byn Kärda, någon mil väster om Värnamo. Genomfartsgatan ligger öde och tom, inte en enda människa syns till någonstans; det verkar vara en spökstad. På ett enda ställe hittar vi till sist någon, och det är - faktiskt - på kyrkogården.
Där kan vi ställa frågan:
"Vi försöker hitta till High Chaparral. Är vi på rätt väg?"

För några skyltar har vi inte sett, inte på E4 norr ifrån, inte när vi kört av vid Värnamo - för det ska ju ligga där någonstans!
Nja, vi är inte riktigt på rätt väg, men nästan. Vi ska tillbaka, snett över väg 27 och sen elva kilometer in på en liten väg.

Och där hittar vi det, slutligen, väl gömt.
High Chaparral är en ganska imponerande anläggning, men DYRT. Det kostar 180 kronor att gå in, och väl inne får man betala extra för nästan allting. En handfull shower ingår i entrépriset.
Maten är också dyr. En vanlig pizza kostar 85-90 kronor.

Jag ska dock tala om för er hur ni hittar dit, om ni skulle få för er att köra på det hållet.
Från E4 vid Värnamo är det cirka 23 kilometer. Man kör först väg 27 västerut, mot Gislaved/Smålandstenar. Vid det sneda fyrvägskorset Kärda/Herrestad svänger man av till höger, mot Herrestad, och där kör man den vägen typ 10-12 kilometer och så finns det där.

söndag 11 juli 2010

Rätt lag vann

Har just sett den fantastiskt roliga och spännande VM-finalen mellan Spanien och Holland. Och konstaterar att det var rätt lag som vann.

SvT:s kommentaterteam fällde den kommentar som, i mina ögon, diskvalificerar holländarna redan i första halvlek - då det för övrigt var mest uppenbart. De magiska orden var: De (holländarna) står helt rätt i sina positioner.

Det finns inget tråkigare än ett lag som "står helt rätt i sina positioner". För vad betyder det, att stå rätt i sina positioner?
Jo, det betyder att man står där - STÅR DÄR - i avsikt att hindra motståndarlaget från att spela fotboll.
Fotboll handlar nämligen om att röra sig, med och utan boll, framåt, mot motståndarnas mål för att få in bollen i det.
Det var vad Spanien försökte göra, och har försökt göra i alla sina matcher - och lyckats i alla, utom den första, mot GRÄSLIGT tråkiga Schweiz - att spela fram bollen mot mål och göra mål. Holländarna stod rätt i sina positioner, för att hindra spanjorerna från att spela fotboll.

Längre fram i matchen, när holländarna inte längre "stod helt rätt i sina positioner", utan även de försökte spela fotboll - som de kan! - blev matchen både fruktansvärt bra, och en provkarta på missade målchanser, åt båda hållen.

Man kan tycka, om man hejade på Holland, att matchen avgjordes av en felaktigt dömd utvisning. Utvisningen av backen var förvisso hård, men man kan, om man hejade på Spanien, hävda att den uppvägdes av att den holländske mittfältaren de Jong inte blev utvisad tidigare i matchen efter sin klockrena karatespark mot en spansk spelare.

Spanien ville, idag, spela offensiv fotboll mer än Holland ville. Därför är det rätt att de vann matchen.

lördag 10 juli 2010

Det är bra nu

Jag trodde aldrig jag skulle behöva säga det, angående vädret i kalla Sverige, men:
Nu räcker det!


Bilden är tagen genom vårt köksfönster, beläget åt norr, ungefär klockan 14.50 idag.
Som ni ser visar den nästan 36 grader.
Nu är jag nöjd, nu behöver det inte bli varmare.
Faktum är att jag kan hålla till godo med några grader kallare...

fredag 9 juli 2010

Det börjar likna något

Fredag 14.30:
Utomhus plus 31 grader. Inomhus plus 27.
Satt under parasollet med en god drink, läste Efter Arbetet och funderade lite på hästarna till imorgon, Njöt.

Fredag 21.20:
Utetemperaturen har precis sjunkit en grad under innetemperaturen - 26 mot 27.
Har nyss suttit ute och ätit kvällsmat, i shorts och bar överkropp. Njöt.

Det här har faktiskt blivit en helt okej sommar, det får till och med jag erkänna!

onsdag 7 juli 2010

Eviva España!

Vilken kväll!
Vilket VM!
Vilken underbar final det blir.
Holland mot Spanien.
Det kommer inte att spela någon roll vem som vinner.
Bara att sitta ner och njuta av matchen.

måndag 5 juli 2010

En glädjens dag

Idag ser ut att bli en riktigt bra dag!
Inte bara för att vädret är kanonfint, det har hänt ett knippe av positiva saker idag.

Viktigast, kanske: Min mamma fick besked från kammarrätten. De upphäver tidigare beslut av (tingsrätten och) omsorgsnämnden i Hässleholm, och ger mamma rätt till särskilt boende. Nu kan hon slappna av, och slippa oroa sig över hotet att kanske tvingas bo själv i en lägenhet.

I dammen såg jag idag en ny liten fisk - röd, vilket antyder att den är unge till någon av de inplanterade, så vitt jag kan förstå. I så fall är det mig veterligt första gången som våra fiskar har ynglat av sig. Jättekul!

Och som om det inte skulle räcka - alla goda ting är tre, påstås det ju, även om jag inte brukar hävda det - så upptäckte jag nyss fyra små tomater på den ena tomatplantan. Yes!

Högsommar

Det är mitt i natten - den fantastiska sommarnatten.
Man kan sitta på uteplatsen bakom huset i bara ett par shorts och bar överkropp, utan att frysa.
Det är helt underbart.
Detta är livet!

torsdag 1 juli 2010

Ännu en Aladdin-ask

Ännu en Aladdin-ask har skattat åt förgängelsen.
Det vill säga, de flesta av chokladbitarna är avnjutna, och så finns det de där kvar; de där som aldrig någon vill ha.
De klassiska restprodukterna av en Aladdin-ask är romrussin och körsbär i likör. Man kan ju undra varför företaget i fråga envisas med att ha dessa sorter med. Jag känner ingen människa som tycker om dem.
Varför inte istället dubbla antalet gräddnougat, eller nöttryffel, eller någon annan av de goda.
Ja, ja, det är väl sånt som faller under rubriken I-landsproblem... Men de är också problem!

onsdag 30 juni 2010

Ingen rök utan början

Idag är det den 30 juni.
Idag, för tolv år sedan, slutade jag röka. Äntligen.
Det var ett klokt beslut.

Det var inte första - men förhoppningsvis sista - gången jag slutade röka. Det hade jag gjort, försökt göra, många gånger tidigare, men utan att lyckas.
Varför jag lyckades just den gången vet jag egentligen inte.
Kanske var jag helt enkelt bara mogen för det då... drygt 40 år... den berömda 40-årskrisen hade satt in några år tidigare och jag hade börjat jogga och försöka hålla mig i form. Rättare sagt, komma i form, för jag hade aldrig varit där förut.

Om det är så, så tackar jag 40-årskrisen. För rökning är ett fördärv. En och annan går väl genom livet opåverkad av tobaken, men jag tror inte de är många.

Bästa sättet att "sluta röka" är förstås att aldrig börja.
För det är förbannat svårt att sluta!
Lättare för vissa, kanske, och helt omöjligt för andra. Svårt för de flesta.
Så om du är en ung människa som läser detta - börja inte. Spara de pengarna, och spara din kropp och ditt välbefinnande.

måndag 28 juni 2010

Och förutom fotboll...

finns det ju saker att notera runt omkring oss.
Vi kan till exempel glädjas åt det fantastiska sommarvädret. Ja, nu är det verkligen fantastiskt! Det är så att man stundtals söker skuggan - precis så som det ska vara en riktig sommar.

Tyvärr kommer man inte ifrån den där hetsen, att skynda, skynda, ta vara på varje sekund av ordentligt väder. För det är ju det trista med att bo på dessa breddgrader - man vet aldrig hur länge det vackra vädret håller i sig. Det kommer att slå om till regn och en handfull plusgrader, förr snarare än senare.

Om jag hade haft en liten summa pengar skulle jag förlagt större del av mitt liv sisådär 150-200 mil söderut. Men det har jag säkert skrivit redan på den här bloggen.

Nu är det bara cirka en månad kvar till min sommarutställning. Lördag 31 juli vernissage, torget i Åhus. Klockslag ännu oklart. Återkommer.
Har fortfarande ett par tavlor som jag vill göra färdiga så att jag kan ha dem med. Lär väl bli mer tid att måla när fotbolls-VM glesnar av och slutligen upphör helt.

Observera att jag inte över huvud taget nämnt domarskandalen som skickade England ut ur VM, som beredde väg för tyskarna. Inte med ett ord har jag nämnt den fruktansvärda domarskandalen. Inte med ett enda ord.

fredag 25 juni 2010

En fruktansvärt tråkig, och helt underbar match

Matchen mellan Spanien och Chile har just tagit slut. Det har också matchen mellan Schweiz och Honduras. De två sista matcherna i VM:s gruppspel.

Andra halvlek i Spanien-Chile-matchen var i princip en parodi. Åtminstone de sista 10, 15 minuterna. Spanien stod och bollade på mittplan. Chile gjorde lite tafatta försök att ta bollen. Någon enstaka gång slog spanjorerna upp en boll mot offensivt straffområde, men gjorde inget verkligt försök att göra mål.
Med andra ord en otroligt tråkig halvlek.
Och samtidigt helt underbar!

Varför det då?
Jo, för att med ställningen 2-1 till Spanien, som det då var, var båda lagen vidare i turningen, åtminstone så länge Schweiz inte gjorde mål på Honduras. Två mål, till och med!
Och Schweiz, detta urtråkiga fotbollsland - det mest defensiva i VM, möjligen med konkurrens av Grekland - lyckades inte få hål på lilla Honduras. Hjältarna från Honduras klarade av en pinne mot fläskberget från Alperna.
De två lagen i gruppen som spelat rolig fotboll tidigare under turneringen, Spanien och Chile, gick vidare.
Så underbar kan fotboll vara, samtidigt som den är en gäspning.

Gruppspelet är det roligaste i en VM-turnering, brukar jag hävda. Sen åker alla roliga lag ut på löpande band och man står där med Tyskland och Italien.
Inte i år!
Italien är redan ute, prisad vare Gud!
Tyskland är kvar och ska möta England. Det kommer att bli en match... Engelsmännen har inte vunnit sedan andra världskriget, höll jag på att säga, när Dresden bombades sönder och så vidare.
Hur ska det gå? Det blir fruktansvärt nervkittlande, knappt så man vågar titta. Bara inte tyskarna vinner på straffar.

Annars ser det ganska kul ut fortsättningsvis. Tyvärr är Frankrike borta, men årets upplaga av Frankrike var skit, från förbundskapten till centerforward. Florent Malouda är den ende som får någorlunda godkänt.
Tyvärr är också Danmark borta. Man var för ojämna. Spelade stundtals bländande fotboll, men bjöd på för mycket.

Många roliga lag är kvar och det ska bli spännande att följa fortsättningen.

torsdag 24 juni 2010

Bitterljuvt

En bitterljuv dag.
Ja, en fantastisk dag, vädermässigt. Var i Helsingborg med några andra målande/skapande individer. Kan rekommendera Dunkers Kulturhus och deras retrospektiva utställning med Marianne Lindberg de Geer.
Starkt!
Även utställning av textilier - mönster från den så kallade 10-gruppen, som bildades 1970 och således (i stympad form, tre finns kvar bara) firar 40-årsjubileum.
En av de tio i starten var för övrigt Carl Johan de Geer, make till Marianne Lindberg de Geer (och, som bekant, före detta make till Marie-Louise de Geer... Bergenstråhle... Ekman...)

Men dagen är speciellt ljuv eftersom Italien, gnetfotbollens ambassadörer, SLOGS UT ur VM. Underbart!!!!! Vad skönt att slippa dem i fortsättningen.
Dagen är bitter därför att Danmark misslyckades med att gå vidare från gruppspelet. De blåklädda från Japan slog två kanonfrisparkar - något som inte ens brassarna lyckats med hittills - som knäckte danskarna redan i första halvlek.
Sådan är fotbollen.
Men mer ljuv än bitter. Jag tar den smällen, att Danmark inte längre är med, för att få känna glädjen att resten av turningen blir Italien-fri.

måndag 21 juni 2010

Äntligen rämnade alpväggen!

Det tog 74 minuter, en utvisning och 150 chanser för trevligt spelande men kriminellt ineffektiva chilenare att lyckas med vad Spanien inte klarade: Slå hål på den schweiziska köttmuren.
Jubel!!!
Men gruppen är redan förstörd. Aldrig i helvete att lilla Honduras kan ta poäng från Alpernas biffmaskin i sista matchen. Schweiz kommer att vinna där, och Schweiz kommer att gå vidare, på bekostnad av Spanien eller (troligast) Chile.
Skit!!!
Tråkigare, mer destruktivt lag än detta Schweiz har man väl sällan sett.
Men på midsommarafton är det i alla fall jag som kommer att ge allt stöd jag har till ett litet centralamerikanskt land. Give them hell, Honduras!

Och en sak till:
Snart står jag inte ut längre med den äckliga italienälskaren Glenn Strömberg. Kan ingen bära ut honom?

söndag 20 juni 2010

Danish Dynamite!

VM:s snyggaste mål hittills, Danmarks 1-1-mål.
Vilken cross-passning, över nästan hela planen (vem var det som slog den, det minns jag inte, men en hjälte är han), perfekt nedtagning från Rommedahl, inlägget och Bendtners fot som ett spjut och bollen i mål.
Fotboll när den är som bäst.
Och det visar att det går att spela fotboll även i Sydafrika - med klimatet, med bollarna, med den höga höjden.
England och Frankrike - titta och lär!

fredag 18 juni 2010

VM-guld till England!

Jaaa!

Läste ett så kallat visdomsord på ett ställe för ett tag sen:
Tag ut glädjen i förskott, för sen är det inte säkert att det blir någon.

Jag och min kompis provade detta tidigare idag, ganska framgångsrikt!
Vi låtsades att England har vunnit VM i fotboll. Och i finalen slog de Argentina med 1-0. Målet kom i 89:e minuten genom att en engelsk spelare (Steve Gerrard? James Milner?) nickade in bollen MED HJÄLP AV HANDEN.

Och vi var jättelyckliga!

onsdag 16 juni 2010

Tyskjävlarna spelar bra

...det kan man ju inte förneka, även om man GÄRNA skulle vilja! De krossade Australien, som i och för sig var rätt bleka.
Annars har inte (de förväntade) topplagen inlett VM på något särskilt övertygande sätt. Stora skrällen hittills kom idag, när Spanien torskade mot Schweiz. Det var knappast en seger för fotbollen - ett defensivt Schweiz lyckades stoppa de spanska attackerna.
Något liknande höll på att hända härom dagen, när Paraguay (spelande på italienskt defensivt manér) länge ledde mot Italien, som dock, tyvärr, lyckades kvittera.
England och Frankrike gjorde inte många glada och Argentina var inte heller direkt imponerande, även om man till slut kunde vinna sin match.
Holland hade stora besvär med Danmark - och jag kom på mig själv med att sitta och hålla på de röd-vita.
Annars har de afrikanska lagen spelat kul fotboll, skumma Nordkorea var inte så tokiga (9:an Jong var GRYM så länge han orkade) och grannen i söder, Sydkorea, var riktigt bra.
Jag har en lite obehaglig känsla inför det här VM. Bollarna verkar göra att i princip alla långskott - däribland brasilianska frisparkar - går skyhögt över mål. Det har inneburit att defensiva lag överlag gynnats. Det är tråkigt.
Förhoppningsvis kan spelarna vänja sig vid de där bollarna.
Och vilken roll spelar den höga höjden över havet?
Vi fortsätter med spänning följa gruppspelet.

måndag 14 juni 2010

Hjältar

Nej, jag tänker inte på Paraguays fotbollslag, som förvisso gjorde en god gärning när de stal två poäng från Italien.

Jag tänker på aktivisterna i Greenpeace, som idag tog sig in på atomkraftverket Forsmark, för att rikta uppmärksamheten mot det ödesdigra beslut som riksdagen väntas ta i veckan, att bygga ut världens farligaste energikälla: Fissionskraften.

Det är ett beslut som, om det tags (och det lär det göra), kommer att påverka generationer under hundratusentals år. För så lång tid tar det nämligen innan radioaktivt avfall - som det blir massor av i en fissionsprocess - klingar av.

Det är omoraliskt att ge ännu inte födda människor en sådan ovälkommen present. För det finns inget säkert sätt att ta hand om avfallet. Vem vet vilka rörelser det blir i jordskorpan under denna långa tid?
Tänk på det, politiker, innan ni trycker på knappen!

Därför minns vi inget

Jag, som tror på reinkarnation, får ofta frågan - från människor som inte tror på det: "Men om det nu är så att vi har levt innan, varför minns vi inget från de tidigare liven?" Och så tittar de triumferande på mig; ha ha, där har vi minsann slagit sönder din världsbild.

Ingalunda!
För det första, så finns det människor som minns händelser från sina tidigare liv. Jag har själv träffat sådana, och läst om många fler i böcker de har skrivit.
Nu är det ju inget bevis, åtminstone inget som skulle övertyga en tvivlare eller en med annan tro. (Jag har för den delen inget behov av att övertyga någon annan om min tro. Var och en får tro vad han/hon vill. Men det är ju intressant att diskutera.)

För det andra, så kan det finnas en synnerligen god anledning till att de flesta av oss inte minns något från våra tidigare liv.
En sådan kunskap, sådana minnen, skulle nämligen kunna vara oerhört jobbiga för oss.

Tag ett extremexempel:
Anna och hennes son Johan har känt varandra i ett tidigare liv. De var då inte mor och son, men hade en sorts relation. I det livet dödade Johan Anna.
Att leva med en sådan kunskap tror jag skulle bli för mycket för många av oss. Det är bättre att inte minnas.

Men, hävdar då den ännu icke helt stukade diskussionspartnern: "Ni säger att vi är här för att lära, och vi lär olika saker i olika liv. Men hur kan vi dra nytta av något vi lärt om vi inte kommer ihåg det?"

Jag tror att de erfarenheter vi har från tidigare liv bär vi ändå med oss.
I det här livet avstår vi från att göra vissa saker - det kan vara allt från att prova narkotika till att klättra i Himalaya eller åka till kriget och leka hjälte - och vi gör det för att vi har en inre känsla av att det inte skulle vara bra.
Den där inre känslan är resultatet av de erfarenheter vi har skaffat oss i tidigare liv. Vi har redan provat det där, vi minns inte det men känslan av olust finns kvar, och den stoppar oss från att begå samma misstag igen.

lördag 12 juni 2010

Åh Bois!

Så här när VM i fotboll pockar på i princip all uppmärksamhet sträcker jag armarna i luften och jublar ordentligt åt ett resultat i svenska superettan idag:
Landskrona - Norrköping 3-1
Bois slår alltså ledaren och går upp på tredje plats!
Kul!

fredag 11 juni 2010

Nu börjar det

Ja, VM i fotboll, alltså.

Man kan spekulera i vad det innebär att det avgörs i Afrika. Kommer afrikanska lag att gynnas? Blir det samma fusk som i Korea för åtta år sedan - och vid OS i Korea 1988?
Hoppas inte det.

Det börjar bäst, med gruppspelet. Gruppspelet är, i princip alltid, den bästa, roligaste delen av ett VM.
Då finns alla höga förväntningar kvar, alla ens favoritlag finns med och spelar. Det känns som om världen ligger för ens fötter!
Sen går det alltför ofta bara neråt. Lag efter lag som man känner för åker ut, och till slut står man där med sin nytvättade hals och Tyskland och Italien.

Italien, dessa gnetfotbollens mästare med ett försvar segt och ogenomträngligt som en pizzadeg. Och Tyskland, denna Wehrmacht som slår ner allt i sin väg likt en armé av tanks.
Men på senare tid har, det måste jag motvilligt erkänna, tyska landslag spelat bra fotboll. Och i en eventuell VM-final mellan Italien och Tyskland - VILKET GUDARNA FÖRBJUDE!!! - så kommer jag att heja på Tyskland.

Men glöm denna mardröm för tillfället. Än så länge finns det gott om underbara fotbollsnationer att njuta av.
Frankrike, den bästa av dem alla! Charmen från 80-talet, med Platini och resten av tidernas roligaste mittfält, finns kvar i minnet. Men dagens franska lag är tyvärr inte av den klassen. Henry är långt från den underbara spelare han var för fem-sex år sedan.
Danmark, ett härligt lag som också de verkar klart tristare, och sämre, än för ett antal år sedan. Tyvärr tror jag inte på Danmark - men jag hoppas.
Holland. Underbara lirare, som aldrig når ända fram. Ska det bli likadant i år, eller ska Robben, Schneider och de andra visa var skåpet ska stå?
Spanien, som också har plågats av ständiga fiaskon i stora turningar, men som bröt den förbannelsen för två år sedan i EM. Problem nu med skador, bland annat på Torres, men om han kan vara med och göra sig rättvisa kan det bli nytt guld för de gul-röda.

Man kan aldrig glömma bort Brasilien och Argentina. Jag vet inte så mycket om den brasilianska truppen, men man har historiskt haft problem med försvaret. Argentina kan förvisso ibland spela riktigt fult, och vissa från det landet har gjort fusket till en skön konst. Men man har i sitt lag världens just nu bäste spelare, Leo Messi. Avgör han VM?

Ja, så finns det ju ett land kvar som måste nämnas.
Fotbollens vagga.
England.
Jag är den förste att hålla med om att engelsmän inte spelar samma underhållande spel som fransmän och brassar kan göra. Men jag är uppvuxen med köttbullar och rockmusik och Tipsextra, och kan bara inte låta bli att hålla på England.
Jag hoppas att England går till final och där kommer jag att heja på dem... möjligen med undantag för om motståndaren heter Frankrike. Men det problemet känns som synnerligen angenämt.

tisdag 8 juni 2010

Ljusets rike

Visst är det fantastiskt med sommaren!
Jag menar, även om vädret ibland är kass, så är ljuset helt otroligt.
På baksidan av huset har vi en lampa som tänds och släcks av en sensor, som går efter ljuset. (Jag har skrivit om den lampan och dess egenheter tidigare på denna blogg.)
Just nu, i skrivande stund, är klockan 21.58 och lampan har ännu inte tänts!
Fantastiskt!

måndag 7 juni 2010

Tillbaka till normalt

Snipp, snapp, snut
så var sommar'n slut.

Idag är vi tillbaka till det vanliga svenska skitvädret. Regn och rusk och tolv grader. Suck.

Då blir det inomhusaktiviteter: måleri, framför allt. Kanske lite musik så småningom. Det är trösterikt, att kunna fördriva dåligt väder-tid med något kreativt.

Men visst hade jag gärna suttit ute i skuggan med en kall pilsner istället...

Vatten och musik

Dammen är bättre än någonsin!
Vattenfallet funkar (nåja, mer av en fors än ett fall, men ändå), fiskarna simmar glatt omkring, den gröna geggan är under kontroll, växterna frodas - de flesta åtminstone, kanten täcks gradvis av sten som gömmer duken.

Hoppas ingen ny katastrof kommer att inträffa där...

Spotify är också bättre än någonsin.
Beror på att vi har skaffat Premium; vi betalar 99 spänn varje månad och slipper all helvetes reklam. Jag har ikväll sammanställt mina tre gamla spellistor till en enda - och den är SKITBRA.
Lyssnar just nu på Rod Stewarts fina version av Still The Same. (Hittar man inte originalet med Bob Seger så får Roddan duga.) Och sen ska jag avsluta kvällen med en fantastisk ballad med Rita Coolidge, We're All Alone.

God natt.

lördag 5 juni 2010

As good as it gets


Early June.
7.30 PM. Still warm outside.
A good drink in the glass and a Bar-B-Q going on.
Life doesn't get much better than this...

onsdag 2 juni 2010

I denna ljuva sommartid...

ÄÄÄNTLIGEN!!!!!!!!!!!!

Sol, plus 24 grader. Underbart, underbart!
Livet leker. Man glömmer finanskrisen, grekkrisen, vulkanmolnet, till och med israelernas piratdåd mot Ship For Gaza.
Man bara njuuuuter!

tisdag 1 juni 2010

An act of terror

The world's leading terrorist state has done it again.

Yesterday, Israeli forces boarded the Ship to Gaza convoy, a peaceful enterprise on a humanitarian mission, and killed at least ten people. This act of piracy, of terror, was carried out on international waters.

Total trade embargo against Israel would be a first reasonable reaction from the international community.

What was done to the Jews during World War II was terrible. What the state of Israel does today to the Palestinian people is almost as organized, and equally terrible.

lördag 29 maj 2010

Eurovision Song Con... fusion

Ja, så här på lördagkvällen måste jag dela med mig av några tankar angående schlagerfestivalen, som just pågår.

En bra årgång! En av de bästa, utan tvekan. Egentligen bara England och Frankrike (båda ständigt direktkvalificerade) som var riktigt usla - en tafatt ballad respektive jobbigt discodunk.

Men vad jag hade tänkt påtala i första hand, är den ökande likheten mellan schlagerfestivalen och den internationella fotbollen.
??? säger ni kanske.
Jodå!

Inte nog med att nästan alla länder ska sjunga på engelska, istället för på sitt eget språk. Heder detta år åt länder som Spanien, Portugal och Israel som sjöng på sitt eget språk.
(En annan sak är att Israel över huvud taget inte borde vara med. Så vitt jag vet ligger inte en enda centimeter av det landet i Europa. Turkiet är synnerligen tveksamt, men där finns i alla fall en liten plätt på europeisk mark.
Cypern är också väldigt tveksamt, men kan möjligen hänvisa till sina klassiska band med europeiska Grekland.)

Men, som sagt, inte nog med detta. Numera behöver varken artist eller kompositör vara från det land de representerar. Sålunda hade svenskar skrivit bidragen till både Azerbajdjan (rättstavat?) och Irland, en norska hade skrivit till... vilket land det nu var, en irländare och en handfull andra från olika hörn av världen sjöng för Cypern, pianisten Robert Wells hade plötsligt blivit vitryss, med mera med mera.
Precis som i fotbollsvärlden. Liverpool är väl Spaniens tredje bästa klubb, Arsenal förmodligen den bästa franska klubben, och Chelsea och Manchester City veritabla främlingslegioner.
Sorgligt.

Bästa låten då ikväll?
I hård konkurrens: Danmark.

Bästa kommentaren?
Den manlige svenske programledaren var klockren när han sa, apropå kvällsblaskornas rubriker "Lägg ner skiten!" (för att inte svenska Anna tagit sig till final), att eftersom Sverige inte kvalificerat sig till fotbolls-VM så ska fotbolls-VM läggas ner.
Suveränt!

fredag 28 maj 2010

Tre goda nyheter

Ur dagens nummer av tidningen Norra Skåne - min gamla lokaltidning och arbetsplats - klipper jag tre godbitar:

1. Efter fem veckor - oljeläckaget stoppat
Handlar förstås om katastrofen i Mexikanska gylfen, och i artikeln framgår även att president Obama beslutat att stoppa all oljeborrning i området under minst sex månader. Bra. Lägg tiden och pengarna på forskning kring alternativa drivmedel istället.

2. USA lägger ner krig mot terror
I texten står bland annat Barack Obama markerar ett tydligt avstånd mot den gamla Bush-doktrinen. Klokt. Förmodligen är det ingenting som har skapat så många nya "terrorister" som just USA:s blinda jakt på dem.

3. Resefiasko inför kungliga bröllopet
Det visar sig att planerade masstransporter till sommarens stora spektakel får ställas in, eftersom intresset hos allmänheten är svagt. Underbart! Det finns faktiskt hopp om det svenska folket. Vive la Republique!

torsdag 27 maj 2010

Med spår av smultron

Kiviks Musteri producerar en väldigt god smultrondricka. Men när man tittar lite på innehållsförteckning och sådant blir man en smula betänksam.

Drycken innehåller fem procent frukt och 8,5 procent tillsatt socker, till exempel. Och vad är det då för frukt den innehåller? Ja, frågan kvarstår efter att ha läst listan på ingredienser.
Så här står det där:
Vatten, juice av jordgubbar, smultron (0,5%) och fläderbär, socker, stärkelsesirap, fläderbärsjuice, syra (citronsyra) och smultronarom.

Jag river mig lite i huvudet. Drycken innehåller alltså, enligt listan, bland annat juice av fläderbär. Dessutom innehåller den fläderbärsjuice. Jag kan inte riktigt förstå skillnaden...

Det kanske är så att den innehåller så otroligt mycket juice från fläderns bär att det krävs att upprepa, för att inse kvantiteten! Och med tanke på att den då bara innehåller fem promille smultronjuice (juice från smultron), så borde den kanske rent av byta namn till fläderbärsdricka.

Fast, det är klart, den innehåller ju smultronarom - vad det nu är för något. Det kanske är 50 procent av innehållet! För drycken smakar ju onekligen smultron. Och socker.

måndag 24 maj 2010

Nyheter från... dammen!

Ja, det var väl länge sedan. Men idag tänker jag inte tjata om vädret - även om det har både blåst och regnat medan jag klippte gräset - utan mitt andra favoritämne: dammen i vår trädgård.


Så här ser dammen ut just idag.
Det håller på att bli ganska frodigt runt dess kanter och som ni ser, så har vi kommit en bra bit på vattenfallet nu. Fast det verkar bli mer av en liten fors än ett vattenfall - men man får väl vara nöjd med det lilla.
Det är frodigt även nere i vattnet, tyvärr. Trådalgerna älskar min damm. Jag älskar inte dem.
Härom dagen strödde jag i ett pulver som jag köpte av min dammguru. Det skulle attackera dem och ta livet ur dem på två dagar, påstod han, så jag bara hade att håva upp resterna sen.
Tusan heller!
De flesta av dem sitter fast lika förbannat som tidigare. Får väl strö i lite mer...

Två nya fiskar har jag satt i också. Vi har ju tyvärr på något sätt blivit av med vår svartvita/gråblå koi, som vi tyckte mycket om. Trist att den skulle försvinna nu när den klarat vintern och allt.
Det är ett elände när man engagerar sig i något...

torsdag 20 maj 2010

Perfekt!!!

Nu leker livet för your humble narrator.
Just nu, i skrivande stund, har vi här i Skåneland uppnått IDEALTEMPERATUREN, plus 28 grader. Det är helt underbart!

Och min dotter går omkring och pustar och stånkar, gnäller över att det är varmt. Alltså, somliga människor bara klagar på vädret...

Förresten, kolla gärna in en annan blogg, med följande url:
http://denkungliganovellen.blogspot.com

tisdag 18 maj 2010

En underbar dag!



Den här liraren tyckte inte alls om när jag klampade (nåja, försökte tassa försiktigt) omkring med min kamera vid Magle våtmark utanför Hässleholm i morse. Med ilskna skrik och hotfulla lovar i min närhet var budskapet i ruvnings- och ungetider väldigt klart och tydligt: Get lost!

En ganska kraftig nordvästlig vind störde något - betydligt mer än den energiska vaktfågeln, faktiskt - men annars var det en fin morgon vid våtmarken. Fågellivet var dock mindre än jag hoppats på och dessutom hade jag solen i fel vinkel. Får åka dit en kväll istället och då ta med en stol så jag kan sitta och vänta in de fina bilderna.

Endast den som ofta har lyxen att få sova ut på förmiddagen stiger frivilligt upp en tidig morgon.
Gammalt djungelordspråk.

För så är det, för mig i alla fall, att i vanliga fall hade jag aldrig gått upp av fri vilja klockan sju och kört in till Hässleholm för att plåta fåglar. Men i dessa tider ställs ju allt på sin ände - och det är bara att ta vara på de fördelar som finns...

Vilken fantastisk dag det är!!!
22 grader varmt, sol och i lä sitter man bara och njuter som en kung.
Det enda som hindrar mig från att ta en kall öl, och därmed göra njutningen fullständig (från kung till gud!), är att jag planerar att träna lite senare. Får spara ölet. Kanske blir fint imorgon också!

måndag 17 maj 2010

Barca!!!

Äntligen något att glädja sig åt i fotbollsvärlden.

Världens bästa klubblag - åtminstone det som spelar roligast fotboll - FC Barcelona tog igår hem spanska La Liga. Och vilket spel de visade upp (ja, efter en klen start, det ska medges)!

Aston Villa finns förvisso i mitt hjärta, men som "andralag" är Barca helt okej och, som sagt, de spelar underbar fotboll. Lionel Messi är definitivt världens bäste fotbollsspelare just nu.

Och säga vad man vill om Zlatan, men välja lag kan han. Sjunde raka mästartiteln. Vem slår det?

söndag 16 maj 2010

Jag tror, jag tror INTE på sommaren

För hur skulle man kunna göra det?
Idag, mitt i maj, har vi åtta plusgrader, småduggigt och blåsigt. Det blir kallare för var dag som går, verkar det.
Om jag hade haft pengar... då skulle jag köpt en liten egendom vid Medelhavet och flyttat dit. Varför ska man plågas i detta nordliga helvete?

fredag 14 maj 2010

Det är orättvist!

Kan man bli annat än förbannad när man ser på väderleksrapporten?
Här segar sig termometern knappt upp till 15 grader - och då är det ändå varmaste dagen i mannaminne.
Men uppe i Haparanda har de 25 grader!!!
Och imorgon ska de få 23 grader och vi ska få regn och tio grader.
Vad är detta för något?

Om man har valt att bo där uppe hos isbjörnarna ska man väl inte få 15 grader varmare än oss här nere. Jag tycker det är... jag finner inga ord.
Så jag slutar här.
Indignerad.

torsdag 13 maj 2010

Kampen för tillvaron

...eller vad det kallas.
Liv och död; livet är en kronisk sjukdom med dödlig utgång, som någon har sagt.

Scenen: Vår damm.
Fiskarna ligger och trycker nere i geggan på botten, har gjort så nu i flera dagar, nästan en vecka.
Till och med dammgurun är orolig.

Jag tycker det är för tragiskt om de har klarat vintern och nu avlider av... vaddå? För jag undrar vad problemet är.
Det kan vara kylan, den extremt kalla våren. Jag hoppas det är så enkelt. De pallar helt enkelt inte röra sig, väntar tills värmen kommer. (Gör vi inte alla det?)

Ännu värre är att koien, den svart-vita (fast alla medlemmar av vår familj har olika uppfattning om vilka färger denna fisk har), inte alls har synts till på flera dagar.

Har den dött och ätits upp?
Kampen för tillvaron.

måndag 10 maj 2010

Vattenfall i vardande

Tänkte fortsätta en gammal "såpa" från den här bloggens historia: Vattenfallet vid dammen.
Just nu rullar en beta-version av vattenfallet i dess senaste (tänkta) tappning. En rad med tre stora stenar har lagts, där har fyllts med ett riktigt proffsigt "byggklister" för att täta, och nu har jag lagt slangen dit.
Det är långt ifrån färdigt - ska nu byggas upp med stenar så det blir snyggt och så att den svarta duken blir så väl kamoflerad som möjligt - men vi testar lite.


Kan nog bli något när det blir klart!

fredag 7 maj 2010

En fin... januaridag

I gynnsamma fall kan en januaridag vara ungefär så här, som idag; sex, sju grader plus, kanske åtta, lite mulet och blåsigt. Helt okej! Helt okej som januaridag.

Problemet med denna dagen är att det inte är januari, det är MAJ. Maj, maj, maj, maj, MAJ!!! Och i maj ska det vara behagligt!

I januari månad finns, per definition, inte möjligheten behaglig. Där finns bara uthärdlig och outhärdlig. En januaridag med sju, åtta plusgrader är synnerligen uthärdlig.
Men en majdag med åtta plusgrader och en pinande kall vind...

Nu är utmaningen för alla miljökämpar - och jag räknar mig faktiskt dit - att övertyga världen, eller åtminstone Sverige, om det där med koldioxidproblemet.
Jag menar, efter den djävulska vinter vi hade och med en så iskall vår, så är det inte helt självklart att omfamna teorin om global warming.

torsdag 6 maj 2010

En glädjens dag!

Även om jag inte är Tottenham-supporter så ligger det laget just nu mig väldigt varmt om hjärtat. Detta efter bragden igår kväll, då man på City of Manchester Fucking Stadium vann och sparkade den arabiska guldgruvan Man City åt helvete ut ur Champions League-plats.
Yes!!!
Underbart!!!
Det var en kväll då pengar inte talade.
Nu är förvisso Tottenham ingen utfattig klubb, men det finns rika klubbar och så finns det löjligt rika klubbar, och Manchester City är en av dem.
(Naturligtvis är jag - långsint som jag är - allra (skade-)gladast över att Gareth Barry, förrädaren som lämnade Villa för City, inte får lov att spela i Champions League i höst.)

onsdag 5 maj 2010

Kex (and drugs and rock'n'roll)

Så sjöng ju (nästan) Ian Dury, den gamle luffaren i slutet av 70-talet.

Vi har fikat kex idag. Digestive - som jag envisas med att uttala dajdjestiv, eftersom det låter som om det är ett engelskt ord från början. Sån är jag.

I vilket fall som helst, på paketet (ett grönt, ekologiskt!) står det bäst före: 19 oktober 2010, klockan 15.44!!!!!!!!
Jag har god lust att spara två av kexen till den dagen, äta det ena 15.40 och det andra 15.50 och försöka smaka skillnaden.

tisdag 4 maj 2010

Amerikansk självkritik?

Har just sett Avatar. Och jag är förmodligen inte den förste som reagerar ungefär så här:
Är detta amerikanernas sätt att be om förlåtelse för kriget i Irak? För inställningen att vi, the Mighty West, alltid har rätt och fienden alltid är några vildar.

söndag 2 maj 2010

Vulkanhimmel

Måste bara dela med mig av himlen så som den såg ut utanför vårt hus lite tidigare i kväll.
Det isländska vulkanutbrottet skulle ge oss rödare himlar, sades det, och det verkar som åtminstone det stämmer.
Fantastiskt, eller hur?