fredag 27 februari 2009

Nu är det spännande

Bollen är i rullning. I full rullning, till och med.

I denna stund - ja, under ett antal arbetsdagar, förmodar jag - typsätts min bok i någon lokal någonstans i Sverige.

Tänk, om några få veckor kan jag hålla boken i min hand, titta på den och säga: Den här boken har JAG skrivit!

Det känns fantastiskt spännande.

torsdag 26 februari 2009

Är det våren?

Ljust på morgonen, ljust när man kommer hem från jobbet. Plusgrader och smältande snö.
Visst, det är fortfarande kallt och blåsigt och rätt ogästvänligt, men livsandarna börjar spira.
Och visst, mars kan vara förskräcklig med minusgrader i det tvåsiffriga registret i värsta fall. Men det är dock bara fråga om några få veckor nu innan VÅREN är här!

tisdag 24 februari 2009

Stackars Mats Odell...

...och hans duktiga privatiseringspolare i regeringen.
Här har man jobbat så svetten lackar för att sälja ut Vin & Sprit och våra andra gemensamma tillgångar. Så kommer stora stygga Vattenfall och glufsar i sig en holländare lika stor som alla de utsålda bolagen tillsammans!
Det är inte lätt att vara marknadsliberal när släkten är värst.

torsdag 19 februari 2009

Stackars svenskar?

I Aftonbladet idag följer Jan Guillou Sverigedemokraternas ledare under en kampanjvecka i landet. Partiet, som förtvivlat försöker göra sig rumsrent, tillmäts en realistisk chans att faktiskt komma in i riksdagen vid nästa val.
Av Guillous utmärkta artikel framgår det att den som röstar på Sverigedemokraterna inte i första hand är en demonisk figur som hatar utlänningar, utan en person som hyser en stark skräck för att svenskheten ska försvinna.
Men vad är då denna omhuldade svenskhet? Är det kaffet, som kommit hit från Turkiet? Är det Luciafirandet, som har sin bakgrund i Italien? Är det möjligen kristendomen? Men den har ju, i likhet med de flesta av dagens invandrare, kommit söderifrån. Här hade vi Asatron innan "blattarna" kom från söder med Vite Krist.
Det svenska samhället - liksom alla andra framgångsrika samhällen för den delen - har formats under hundratals år av inflytande utifrån. Det är ett samhälle som ständigt har förändrats, och så kommer det att förbli, och så ska det vara.

Med allt detta sagt, så är det självklart att den som kommer hit för att bosätta sig måste anpassa sig till vad som gäller här. När invandrarens moral- och regelkod kommer i konflikt med det nya moderlandets, så måste han vika sig.
Jag har själv bott utomlands under flera år. Inte kan jag förvänta mig att det land där jag väljer att bo ska ändra på sig för att jag kommit dit.

onsdag 18 februari 2009

Du hemska nya värld

Jag har alltid sett fram emot mitt nästa liv. Och nästa, och nästa...
Tycker det ska bli spännande med alla de nya möjligheter som ett liv innebär. Gissningsvis föds jag då med andra gåvor och förmågor än de jag har idag. Jag kanske är... teknisk, duktig i fotboll, välbyggd... om jag är man. Om jag är kvinna... ja, det var ju ett tag sedan det hände så jag minns inte så noga vad jag var bra på den gången.

Men... nu när atomkraftskramarna är på offensiven känns det inte så lockande längre. Jag menar, om jag föds om, säg, 500 år, eller 2000 år, hur kommer jorden att se ut då? Kommer hela Afrika - eller kanske Europa - att ha reserverats som avfallsplats för gammalt kärnbränsle? Kommer den del av världen som är beboelig att vara bitande kall, eller stekande het? Kommer alla barn att födas med defekter på grund av strålningen?

tisdag 17 februari 2009

G-g-global warming, anyone?

Winter is tormenting us. Temperatures below zero day in and day out. Snow, ice, frozen window panes, slippery sidewalks...
I thought that global warming was supposed to rid us of this horrible season!

måndag 16 februari 2009

Nostalgitripp

Jag har varit i Lund idag, i tjänsten, och gjort en intervju som förhoppningsvis ska resultera i en artikel snart.
Tiden där nere var generöst tilltagen och jag hade tid att gå omkring och nostalgera en bra stund, i denna stad där jag bodde under tio lyckliga år på 70- och 80-talen.
Jag flanerade längs de gamla gågatorna, på de centrala torgen, AF, Stadsbiblioteket, gick till och med ner en lov om Värmlands nation där jag bodde för snart 30 år sedan.
Just på AF, Akademiska Föreningen, slog nostalgimätaren i botten. Detta trots att mycket hade ändrats där sedan mina dagar, men jag måste erkänna att förändringen åtminstone delvis är till det bättre. Atheneum (eller Athen som det kallas nu), som på min tid man bara hörde talas om av professorer och någon gammal överliggare, har återskapats och där ser verkligen fint ut!
Om hela Sverige går under och bara en enda stad ska räddas, så hoppas jag det blir Lund. Jag älskar fortfarande den stan!

fredag 13 februari 2009

De missar kärnfrågan

Kärnkraftskramarna vädrar morgonluft.
Den borgerliga regeringen har enats om att bygga nya kärnkraftverk - i dagsläget "bara" som ersättning för de gamla som finns, men det är förstås bara början.
Mona Sahlin säger nej, men hennes nej har förut blivit till ja, så vem vet hur mycket det är värt?

Kärnkraften kallas av sina förespråkare för "den rena energikällan", och jämförs då med räliga saker som olja och kol.
Detta är sant i endast en bemärkelse: frånvaron av direkta utsläpp under produktionen, alltså när kraftverket körs.
Brytningen av uran är enligt uppgift inte alls särskilt miljövänlig.

Men det är ändå bara det tredje eller fjärde argumentet MOT kärnkraft.
Vi som fortfarande minns Harrisburg och Tjernobyl vet att kärnkraftverk inte är befriade från incidenter - i fallet Tjernobyl fick det fruktansvärda konsekvenser; får än idag med människor som dör i cancer orsakad av utsläppen.
Grupper som kallas terrorister skulle kunna ta sig in i en anläggning och på ett eller annat sätt ställa till skada/katastrof.

Men även om inget av detta händer, även om alla kärnkraftverk i världen puttrar på i lugn och ro utan problem, så återstår ändå den viktigaste frågan: Avfallet. Och det är farligare än all olja och kol, och det är farligt i princip i evighet.
Ingen kan presentera en säker plan för förvaringen. Och avfallet ökar för varje dag kraftverken är igång. Det är ett gigantiskt problem som vi helt egoistiskt för över till kommande generationer.
Tror ni de kommer att tacka oss?

tisdag 10 februari 2009

Jordens mest rasistiska stat

Läser just en bok, Ett annat Israel, skriven av Susan Nathan, judinna som liksom miljontals andra "flyttade hem" till Israel.
Efter en tid där upptäckte hon att det fanns fläckar i den rosafärgade drömmen och hennes samvete tillät henne inte att bara gå vidare och strunta i dem.
Gradvis uppmärksammades hon på de levnadsvillkor som gäller för den del av israelerna som det aldrig talas om: den kvarvarande palestinska befolkningen, de som inte dödades eller tvingades fly när den judiska staten bildades.
Susan Nathan flyttar och bosätter sig i en israelarabisk by. Och hennes avslöjanden om hur det går till i detta av västmakterna så omhuldade land är skakande och något som alla borde läsa.

Det handlar inte om någon anti-semitism, något judehat. Det handlar istället om hur judarna idag, och under 60 års tid, beter sig på ett sätt som i allt väsentligt påminner om tyskarna och dess knähundar i exempelvis Polen och Ukraina under nazisttiden.

söndag 8 februari 2009

Damn the national team

Aston Villa is doing just great! Another impressive win and now we're third in the table.
BUT...
Coming midweek six of our precious players will risk getting injured in an England friendly against Spain.
I accept that it's regarded an honor for a football player to represent his country and all that shit.
But man, I'm fucking worried! I don't want Villa's season to crash because of some goddamn international match.
The club is more important than anything else!

torsdag 5 februari 2009

"Den lille apajäveln"

Så sa, bevisfört i form av en inspelad video, en polisman i Malmö i samband med kravaller i Rosengård för en tid sedan.

Att bli arg, uppretad och provocerad i en hotfull situation kan givetvis hända. Och jag hade inte haft några större synpunkter om polismannen sagt: "Den lille ungjäveln" eller något liknande.
Men uttalandet som gjordes är så tydligt riktat mot grabben i fråga i hans egenskap av invandrare eller barn till invandrare.

Är jag förvånad?
Nej, tyvärr inte.
Den som inte kan bli något annat, inte ens militär, blir polis, sägs det ibland. Jag vet inte om det är sant, förmodligen inte. Men uttalanden som det ovan nämnda förstärker knappast respekten för poliskåren.

Men det är värre än så.
Rasism förekommer inte bara inom den svenska poliskåren. Den förekommer inom alla poliskårer. Och den förekommer inom alla andra yrkesgrupper också. Den finns, kort sagt, överallt - ibland nödtorftigt täckt av en vackrare yta. Men under vissa betingelser, som till exempel en pressad situation, sticker den fram sitt fula tryne.

Ingen av oss är ofelbar. Men rasismen, denna cancer i själen, måste bekämpas var den än visar sig. Och vi måste alla börja med oss själva.

onsdag 4 februari 2009

Det blev bara 28 kvar

Januari är borta, saknad av ingen. Inte av mig åtminstone.
Nu är vi inne i februari, och den kommer ju att gå barmhärtigt snabbt - det är ju de flesta år bara 28 dagar i denna brutala vintermånad. Och även vid skottår är februari kortare än alla andra månader.

Vad beror det då på, att denna månad, insprängd som nummer två på året, har blivit så kort? Det verkar ju trotsa all logik. Det mest logiska hade ju varit att de personer, vilka de nu var, som bestämde hur många dagar varje månad skulle ha, gav februari 28 därför att det helt enkelt inte fanns fler dagar kvar när man kom fram till denna månad.
Med andra ord: februari är egentligen årets sista månad. Idag, den 4 februari, skriver vi egentligen inte den 4/2 utan den 4/12.

Ju mer man (= jag) tänker på denna lösning, desto vettigare framstår den. Och det beror inte bara på den ovan nämnda logiken.
Tänk på årstiderna. Vår, sommar, höst och vinter. I den ordningen. Våren, födelsen, början på allting. Mars månad, som ju traditionellt räknas som årets första vårmånad - även om den vissa år kan vara den vintrigaste och snöigaste av dem alla, åtminstone här i Skåne.
Efter vår kommer sommar - blomningen, den vuxna människan i sin krafts dagar.
Sen kommer hösten, skördetiden, ålderdomen. Och sist vintern, döden - som enligt vissa är slutet, enligt andra en viloperiod innan återfödelsen; nästa vår, då en ny cykel inleds.

Det kinesiska nyåret infaller i slutet av vintern - januari, februari, och kallas även för vårfesten. Det gamla årets slut och början på det nya markerar att våren är i antågande.
Och hur har vi det med stjärntecknen? Visst är det så att zodiaken inleds med Väduren, i mars-april, och avslutas med Fiskarna, i februari-mars.

Ja, vissa förskjutningar finns bland de här redovisade exemplen, men trenden är dock tydlig. Vi är inne i årets sista månad och om drygt tre veckor borde vi fira nyår.
Skål!

tisdag 3 februari 2009

Varför målar inte män?

Ja, det är frågan.
Åtminstone målar de inte på kvällskurs.
Åtminstone inte på samma kvällskurs som jag.
Första terminen var där ett par andra grabbar, och andra var där en. Sen har där bara varit kvinnor - förutom jag, då.
Ja, kursledaren är en man, så helt ensam tupp i hönsgården är jag inte. Men ändå!
Jag menar, det är ju inget som säger att kvinnor är lämpligare konstnärer än män.
Så kom igen, gubbar. Köp lite färg, några penslar och anmäl er till nästa termin!

måndag 2 februari 2009

Stå på dig Mona!

Mona Sahlin säger nej till regeringens nymornade flirt med kärnkraften.
Bra.

Kärnkraftskramarna kallar "sin" energikälla för ren, i motsats till olja och kol. Och i en mening är den naturligtvis det. Den orsakar inte de utsläpp som vissa andra (förkastliga) energikällor.
Men avfallet från kärnkraften är smutsigare och farligare än något annat, och förblir så under miljontals år.

Tills avfallsfrågan är löst måste vi säga nej till mer kärnkraft.
Vik inte ner dig, Mona!