Kölddikt

Kung Bore han andas så frejdigt på oss,
tömmer sin lunga så glatt
Snövallar uppträda kloss i kloss,
en vandrare kan ju få fnatt.

Kung Bore han andas så frejdigt minsann,
och bilrutor gillar han mest
Nu får han väl lugna sig ner lite grann,
nu är det snart värre än pest.

Kung Bore blir sur när han hör mina ord,
han fnyser och tar ny sats
Han fixar en snöboll av hela vår jord,
ett gnistrande vinterpalats.

Så håller han andan för vad är det där?
Från skogen hörs bjällrornas klang
Kung Bore blir lycklig för julen är här,
ett underbart arrangemang.

När tomten så kommer på julaftons kväll,
kung Bore han fäller en tår
Den rinner från toppen av vårt högsta fjäll,
snön smälter och sen blir det vår.