torsdag 11 juni 2009

Den mörknande framtid är vår...

Eller: Klagovisa efter valet till EU-parlamentet.

I ett läge då kapitalistisk girighet har drivit i stort sett hela världen till recession och kaos borde väljarna öppna sina armar för ett alternativ, det vill säga en rejäl vänstervridning i politiken.
Men vad händer? I land efter land går istället vänsterpartierna bakåt. Det nyvalda parlamentet kommer att ha en starkare högermajoritet och dessutom ett antal inslag av riktigt högerextrema partier med främlingshat och rasism på agendan.
Inte många europeer har alls röstat, och av dem som röstat har alltså många valt riktigt ruggiga alternativ; istället för att straffa dem som bär ansvaret för den ekonomiska krisen, alltså makthavarna och de besuttna, har folk valt att sparka neråt, på de mest utsatta i samhället - invandrare, romer med flera.

Var ligger då problemet?
Ligger det hos "folket"? Är folket kanske inte ens moget att ha rösträtt? Är europeerna en trög pöbelmassa som domineras av det djuriska hos människan istället för den del av oss som har lärt in/borde ha lärt in värden som jämlikhet, solidaritet och empati?
Eller ligger problemet hos politikerna på vänstersidan? Vad gäller de svenska oppositionspartierna kan man direkt svara Ja, där finns ett stort problem. Den svenska oppositionen har inte kunnat (velat?) presentera ett radikalt alternativ till den borgerliga politiken.
Socialdemokraterna är bara en lättversion av moderaterna. Miljöpartiet står med ett ben i vardera lägret. Och vänsterpartiet tjatar bara om att vi borde gå ur EU, istället för att kämpa tillsammans med andra vänsterpartier för ett mer jämlikt Europa. Klart de inte får några röster!

Det ser mörkt ut för Europa just nu.

Inga kommentarer: