I väntan på höstfärgerna

Kära blogg.

Påsken är över, och med den (känns det som) mina så kallade "15 minutes of fame".
Det är ju, sägs det någonstans, vad varje person får i sitt liv - en kort period i rampljuset. Nu har jag haft (mina?) två veckor.
En bokutgivning och två utställningar under loppet av cirka två veckor. Det är inte fy skam och jag är jättenöjd och glad.
Men bättre människa är jag inte än att det... ger mersmak! Jag längtar redan till nästa... nej, inte bokutgivning. Det känns inte aktuellt. Jag har spelat in min skiva, jag har fött mina barn (nåja, hjälpt till att göra dem åtminstone) och jag har gett ut min bok. Det är bra så, tror jag.
Men jag längtar till nästa konstutställning! Jag vet att den kommer. Den kommer i oktober, de två första helgerna, då har NSKG sin stora höstutställning och där ska jag vara med.
Nu vill jag ju egentligen att tiden det närmaste halvåret ska gå rysligt sakta - det är ju det positiva halvåret vi går in i, med vår och sommar. Men det känns ännu bättre att veta att något positivt hägrar även när höstmörkret sedan börjar lägga sig över nejden.