torsdag 16 oktober 2008

Skapelsen, tiden och evigheten

Det är lika bra att först som sist reda ut det här med skapelsen.
Bibelns skapelseberättelse inleds ungefär som så här: I begynnelsen var Ordet. Och Ordet var Gud.
Detta, och liknande beskrivningar från andra religioner, kan tyckas... knäppt. Men vad har då den så kallade vetenskapen att erbjuda istället? Big Bang. Något annat har jag inte hört talas om. Och Big Bang kanske förklarar något om universums utveckling, men det förklarar definitivt inte hur jorden/universum/alltet skapades.
För ingen ska komma och inbilla mig att det där som smällde, det var... ingenting! Big Bang - den stora smällen. Men vad var det som smällde? Och, framför allt, hur hade det där som smällde kommit dit innan det smällde?

Det var skapelsen, det. Då tar vi tiden. Och evigheten. För de hänger ju ihop. Eller, de är ju på något sätt varandras motsatser.
För om det finns tid så finns det ju, åtminstone så vitt våra sinnen förmår uppfatta, en början och ett slut. Men begreppet evigheten antyder ju att det inte finns något slut. Och hur flummigt detta än kan låta, så finns det logik i det. För om det finns ett slut, vad händer då därefter?
Och, analogt, om det finns en början, vad fanns innan den?
Och därmed är vi tillbaka till skapelsen. Innan Big Bang fanns... något. Ordet, kanske! Och det har alltid funnits.

Så har vi klarat av det. Men resonemanget kan faktiskt dras ett snäpp längre: Om det inte finns någon början och inte något slut, om det inte finns någon tid, finns det då ens någon skapelse? Och om det inte finns någon skapelse, finns det då över huvud taget någonting? Finns vi?
Ja, det är klart att vi finns, säger du. Om du inte fanns hade du inte kunnat läsa detta, och jag hade inte kunnat skriva det om jag inte fanns.
Allt detta är mayas slöjor, sägs det i hinduismen. Maya, illusionen, som vi alla lever i. Och vad som finns utanför, bortom den... ja, det kan ju kallas nirvana, det absoluta, oändliga tillståndet. Här kan man lätt villa bort sig. Det är inget att skämmas för.
Vi håller där för idag.

Inga kommentarer: