Det negativa halvåret

Vilken otur ni har! Komma in här just samma dag som det negativa halvåret tar sin början.
Jaså, det visste ni inte? Låt mig då berätta!
Det handlar förstås om klimatet, vars eventuella förändringar ännu inte har haft sådan effekt att vi här uppe i Norden slipper vintern.

Min utgångspunkt kan sammanfattas så här: Jag älskar sommar, står ut med vår och höst, men hatar vinter. Och nu, den 15 oktober (plus minus några dagar förstås), är det definitivt kört för den här gången. Nu har brittsommaren kommit (om den nu ens kom) och gått. Nu är vi rökta!
Nu blir det bara värre och värre så långt fram man kan se, och ännu längre. Slutet av oktober är rostbrun och grådaskig; november är enbart grå. Den står man ut med (precis) bara därför att man vet, att när december kommer får man se ett ljus i mörkret. Advent, lucia och jul/nyår, dessa helger räddar några veckor där som annars förmodligen hade varit suicidframkallande. Mörkt när man stiger upp, fortfarande mörkt när man tar sig till jobbet - mörkt när man ska hem.

Fast det verkliga helvetet inträder den 7 januari. Då har trettonhelgen ebbat ut och kvar finns bara kyla och mörker. Januari och februari, dessa två djävulska månader, måste ha uppfunnits när Gud hade nageltrång. Skrapa bilrutor, halka på trottoarer, frysa om fötter och händer... listan kan göras hur lång som helst.
I slutet av februari kommer dock det första lilla tecknet på att det kanske finns ett liv efter vintern: Det blir lite, lite ljusare. Och sådana är vi ju funtade att bara minsta lilla tecken räcker för att hoppet ska väckas. Det kan dock brutalt släckas i mars, för denna månad kan vara hur kall och rälig som helst. Och lång!

Men så kommer då, tro det eller ej, april, och då tvingas vintern på defensiven. Vårens kraft är så stor att den jagar mörkret på flykten. Och där någonstans, mitt i april, inträder det positiva halvåret. Så håll ut! Det kommer en ny vår!