fredag 13 februari 2009

De missar kärnfrågan

Kärnkraftskramarna vädrar morgonluft.
Den borgerliga regeringen har enats om att bygga nya kärnkraftverk - i dagsläget "bara" som ersättning för de gamla som finns, men det är förstås bara början.
Mona Sahlin säger nej, men hennes nej har förut blivit till ja, så vem vet hur mycket det är värt?

Kärnkraften kallas av sina förespråkare för "den rena energikällan", och jämförs då med räliga saker som olja och kol.
Detta är sant i endast en bemärkelse: frånvaron av direkta utsläpp under produktionen, alltså när kraftverket körs.
Brytningen av uran är enligt uppgift inte alls särskilt miljövänlig.

Men det är ändå bara det tredje eller fjärde argumentet MOT kärnkraft.
Vi som fortfarande minns Harrisburg och Tjernobyl vet att kärnkraftverk inte är befriade från incidenter - i fallet Tjernobyl fick det fruktansvärda konsekvenser; får än idag med människor som dör i cancer orsakad av utsläppen.
Grupper som kallas terrorister skulle kunna ta sig in i en anläggning och på ett eller annat sätt ställa till skada/katastrof.

Men även om inget av detta händer, även om alla kärnkraftverk i världen puttrar på i lugn och ro utan problem, så återstår ändå den viktigaste frågan: Avfallet. Och det är farligare än all olja och kol, och det är farligt i princip i evighet.
Ingen kan presentera en säker plan för förvaringen. Och avfallet ökar för varje dag kraftverken är igång. Det är ett gigantiskt problem som vi helt egoistiskt för över till kommande generationer.
Tror ni de kommer att tacka oss?

Inga kommentarer: