Anders Lord, Andy Lord, Long Andy...

Jag har ägnat några minuter åt riktigt egotrippande på Nätet.
Jag menar, om man nu vill finnas där, så är det ju lite intressant att se hur lätt man är att hitta! Bland alla andra miljoner, miljarder som vill synas!

Jag slog på Anders Lord.
Där inleds det på sidan 1 med en figur som finns på Face Book, och vars första "friend" heter Stefan Nielsen. Lite intressant, med tanke på att min äldste vän (alltså den jag känt längst tid) heter Stefan Nilsson. Jag är dock inte med på Face Book.
På fjärde sidan kommer jag, i två upplagor.
Den första uppmärksammar mig av Svensk Bokhandels webbsida som debuterande författare. Där finns ett stort foto av mig (det som är på baksidan av min bok) samt min egenhändigt skrivna resumé av bokens innehåll. Trevligt!
Längre ner på samma sida kan man komma in till min medlemssida inom NSKG, Nordskånska Konstnärsgillet, och få reda på lite om min konst. Också trevligt!

Jag slog på Andy Lord.
Där finns jag inte över huvud taget med förrän på sidan 10. Och det som kommer upp där är låten Spider Blood från min och Alex Lord Rock-skiva, med en länk till just den sidan på min webb. Trevligt det med, men man kan ju undra varför just den låten kommer upp.

Jag slog på Long Andy.
Varför detta? Jo, min hemsida kallar jag ju Long Andy's Internet Cafe.
Finns inte.
Jag modifierar mitt sökande: longandy, i ett ord.
Finns inte.
longandys.
Jaaa! Som fjärde träff redan på första sidan finns jag, med min hemsida. Kul!

Så egotrippad kan man vara en vanlig torsdagkväll, i smällkalla vinterhelvetet...