torsdag 23 juli 2009

Längre och längre från matchen

Kära blogg.
Har varit i Kalmar ett par dagar. Kalmar, denna stad med sin pittoreska lilla stadskärna och översvallande utbud av trevliga restauranger.

När vi ändå var där tänkte vi följa hemmalagets försök att gå vidare i kvalet till Champions League. Dagen före match trosade vi in på Fredriksskans idrottsplats, som ligger så vackert ett stenkast - eller ett förlupet skott - från vattnet. Vi kikade in på planen och läktarna och bestämde oss för att komma tillbaka till matchen.

"Vill ni ha program?" frågade tjejen som stod utanför när vi, så där lagom 35-40 minuter före avspark, kom dit matchdagen.
"Var köper man biljetter?" frågade jag.
"Nej, biljetterna är slut!"

Snacka om lång näsa. Men jag måste erkänna att jag aldrig hade trott att arenan skulle vara utsåld för en kvalmatch.
Jag underskattade uppenbarligen kalmariternas fotbollsintresse.

Nåväl, ingen mening att gråta över spilld mjölk. Det hade ju faktiskt varit värre att stå utanför Villa Park och inte komma in.
Vi gick istället en runda på stan och sedan till Kvarnholmen (the hot burning center, för er som inte känner till stan) för att äta kvällsmat.
Där hörde vi matchen för fullt: den visades på storbilds-TV på puben O'Learys och det stod helt klart att vi var inte de enda som misslyckats få biljett.
Det stod 2-1 till Kalmar. (De behövde ta in ett 0-2-underläge sedan första matchen nere i Ungern.)

Vi tittade någon minut men hade lyckats komma precis till halvtid. Dessutom serverar O'Learys mest hamburgermat och det var vi inte sugna på.
Så vi satte oss på en restaurang i kvarteret intill och åt.
Mitt i vår måltid hörde vi höga rop - från O'Learys, förstod vi snabbt nog. Har Kalmar gjort 3-1? Bara halvminuten senare vrålades det tio gånger så högt. 4-1? Nej, det kan väl inte vara möjligt, inte så direkt efter förra målet, va?
Min kompis kom med en förklaring som jag godtog och som visade sig vara sann: det första, mindre, jublet kom när domaren blåste straff till hemmalaget, och det riktiga ordentliga vrålet kom när hemmafavoriten Rasmus Elm slog in straffen.

Nu behövde Kalmar "bara" göra ett mål till för att vara vidare.
Men det jublades inte mer från O'Learys den kvällen.

Inga kommentarer: