Kampen för tillvaron

...eller vad det kallas.
Liv och död; livet är en kronisk sjukdom med dödlig utgång, som någon har sagt.

Scenen: Vår damm.
Fiskarna ligger och trycker nere i geggan på botten, har gjort så nu i flera dagar, nästan en vecka.
Till och med dammgurun är orolig.

Jag tycker det är för tragiskt om de har klarat vintern och nu avlider av... vaddå? För jag undrar vad problemet är.
Det kan vara kylan, den extremt kalla våren. Jag hoppas det är så enkelt. De pallar helt enkelt inte röra sig, väntar tills värmen kommer. (Gör vi inte alla det?)

Ännu värre är att koien, den svart-vita (fast alla medlemmar av vår familj har olika uppfattning om vilka färger denna fisk har), inte alls har synts till på flera dagar.

Har den dött och ätits upp?
Kampen för tillvaron.

Vattenfall i vardande

Tänkte fortsätta en gammal "såpa" från den här bloggens historia: Vattenfallet vid dammen.
Just nu rullar en beta-version av vattenfallet i dess senaste (tänkta) tappning. En rad med tre stora stenar har lagts, där har fyllts med ett riktigt proffsigt "byggklister" för att täta, och nu har jag lagt slangen dit.
Det är långt ifrån färdigt - ska nu byggas upp med stenar så det blir snyggt och så att den svarta duken blir så väl kamoflerad som möjligt - men vi testar lite.


Kan nog bli något när det blir klart!

En fin... januaridag

I gynnsamma fall kan en januaridag vara ungefär så här, som idag; sex, sju grader plus, kanske åtta, lite mulet och blåsigt. Helt okej! Helt okej som januaridag.

Problemet med denna dagen är att det inte är januari, det är MAJ. Maj, maj, maj, maj, MAJ!!! Och i maj ska det vara behagligt!

I januari månad finns, per definition, inte möjligheten behaglig. Där finns bara uthärdlig och outhärdlig. En januaridag med sju, åtta plusgrader är synnerligen uthärdlig.
Men en majdag med åtta plusgrader och en pinande kall vind...

Nu är utmaningen för alla miljökämpar - och jag räknar mig faktiskt dit - att övertyga världen, eller åtminstone Sverige, om det där med koldioxidproblemet.
Jag menar, efter den djävulska vinter vi hade och med en så iskall vår, så är det inte helt självklart att omfamna teorin om global warming.

En glädjens dag!

Även om jag inte är Tottenham-supporter så ligger det laget just nu mig väldigt varmt om hjärtat. Detta efter bragden igår kväll, då man på City of Manchester Fucking Stadium vann och sparkade den arabiska guldgruvan Man City åt helvete ut ur Champions League-plats.
Yes!!!
Underbart!!!
Det var en kväll då pengar inte talade.
Nu är förvisso Tottenham ingen utfattig klubb, men det finns rika klubbar och så finns det löjligt rika klubbar, och Manchester City är en av dem.
(Naturligtvis är jag - långsint som jag är - allra (skade-)gladast över att Gareth Barry, förrädaren som lämnade Villa för City, inte får lov att spela i Champions League i höst.)

Kex (and drugs and rock'n'roll)

Så sjöng ju (nästan) Ian Dury, den gamle luffaren i slutet av 70-talet.

Vi har fikat kex idag. Digestive - som jag envisas med att uttala dajdjestiv, eftersom det låter som om det är ett engelskt ord från början. Sån är jag.

I vilket fall som helst, på paketet (ett grönt, ekologiskt!) står det bäst före: 19 oktober 2010, klockan 15.44!!!!!!!!
Jag har god lust att spara två av kexen till den dagen, äta det ena 15.40 och det andra 15.50 och försöka smaka skillnaden.

Amerikansk självkritik?

Har just sett Avatar. Och jag är förmodligen inte den förste som reagerar ungefär så här:
Är detta amerikanernas sätt att be om förlåtelse för kriget i Irak? För inställningen att vi, the Mighty West, alltid har rätt och fienden alltid är några vildar.

Vulkanhimmel

Måste bara dela med mig av himlen så som den såg ut utanför vårt hus lite tidigare i kväll.
Det isländska vulkanutbrottet skulle ge oss rödare himlar, sades det, och det verkar som åtminstone det stämmer.
Fantastiskt, eller hur?