The Intellectual Club

För svensk text, gå HIT!

”Where were we? Ah... the meaning of life.”
Sighs.
“We are always there, about the meaning of life. And as always, you strayed from the topic.”
“Now, that’s not fair. Sometimes it’s you who is sidetracking.”
Smiles, in silent admission. Takes a sip of the warm coffee, enjoys the aroma.
”But OK, where exactly, about the meaning of life, were we when I strayed from the topic?”
“I don’t quite remember. It’s been a while.”
“But… it was two weeks ago, like always, wasn’t it?”
”No, it wasn’t. The last time you couldn’t make it. You had to take your son to some… football game, or something.”
Makes a face in acquiescence, grabs the spoon and stirs the coffee, to mix the added sugar.

 “You sound a bit accusing. You know I have to take care of my kids.”
“Yes, but it’s strange that you must be the one driving every time.”
Rolls eyes.
“But maybe that is the meaning of life to you, driving to football games.”
”Being with my kids is definitely a part of the meaning of life to me. Maybe that’s hard for you to…”
Strikes a match, lights a cigarette. Blows out smoke.
Coughs, rather forced.
”You shouldn’t smoke so much.”

 ”You know that’s the reason we sit outside, even during winter, to allow me to smoke.”
“Maybe that’s the meaning of life to you, smoking?”
“Oh, not again!” An arrow of smoke shoots past the head. “Surely that was where you sidetracked, as you always do. That I smoke too much.”
”I’m saying it because I care about you!”
Raises the chin slightly, in defiance.
“I enjoy smoking, and what meaning is there in my life if I can’t do things I enjoy? And besides, what does it matter? I don’t have any kids and I won’t be having any either.”
An expression of suffering, gazes at the coffee pot.

Smiles again, smoothing things over.
“Sitting here with you is also a part of the meaning of my life.”
“For me too. A very important part. That’s why I...” Cuts short, tosses the head as if to scatter something in there. “I don’t know how I would cope without these moments. They… you… are like new oxygen feeding my brain.”
”Oxygen? Not smoke?” Head slanting. ”I’m sorry. I appreciate that you care... somehow.”
“Now I recall where we were! The chicken or the egg, which one came first?”

 ”And you said the egg, and then I wanted to know why you believe that, but then...”
“Then I lit a cigarette and you started nagging about that. It’s the shape, naturally.”
Frowns, pours some more coffee, adds sugar, stirs.
“The shape? How do you mean?”
“Well, think for yourself. Out there, somewhere in the Nothingness… the original shape was floating. I can’t see the shape of a chicken out there in the Nothingness, it would be completely weird. But an egg, no problem.”
A faint smile.
”Then all that remains is the question of which came first, the egg or the sperm.”

Obs ny plattform!

Ännu en påminnelse:
Sedan igår finns denna blogg på
http://cosmosaccordingtolongandy.wordpress.com/

Välkomna dit!

Ny plattform

Från och med idag ligger min blogg istället på WordPress.com

Hela adressen:
cosmosaccordingtolongandy.wordpress.com

Häng med dit!

Vad är konst?

Den frågan nuddades det vid ikväll, i kölvattnet av ett föredrag av konstnären Bitte Glantz här i Vinslöv.
"Det där är ju för fan inte konst!" utropar många människor vid anblicken av speciellt konstiga konstverk. Och vem kan förebrå människorna för en sådan reaktion? Konst kan ju verkligen vara konstig.

Om konstnären har framställt verket i syfte att göra ett konstverk, då är det konst. Någonstans så lyder en definition av vad som är konst. Jag är böjd att acceptera den definitionen.
För att godta att något (förfärligt) är konst, innebär ju verkligen inte att man behöver tycka om det. Friheten att tycka hjärtligt illa om ett konstverk kommer vi aldrig att släppa ifrån oss.

Muslimer är inte islam

I sin krönika Papporna hotades av polisen i sina hem i Metro berättar Nabila Abdul Fattah hur fyra muslimska män behandlades av myndigheterna nyligen i samband med ett bombhot mot Göteborg.
Alla sverigedemokrater jublar förstås över denna händelse. Själv tycker jag det är upprörande. Männen i fråga hade, av allt att döma, inget med någon terroristorganisation att göra. De togs under bryska metoder in till förhör för att de var muslimer.

Det är dags att göra skillnad på person och religion.
Jag avskyr islam. Men jag tycker om muslimer.
Jag avskyr kristendomen. Men jag tycker om kristna.
De flesta religioner är skit. Men alla är vi människor med ungefär samma behov och ungefär samma problem. Det är dags att börja inse det, behandla varandra som individer, inte som en del av ett medeltida kollektiv.

Det finns vansinniga fanatiker inom islam. Det finns det inom kristendomen också, och de flesta religioner. Men de utgör inte det stora flertalet.
Vad den "vanlige" muslimen, eller kristne, eller juden kan göra är att behålla sin tro som något personligt, inte kräva att samhället ska anpassa sig efter den. Och det är för de flesta inget problem.

En händelserik månad

...har vi gått in i.
Ja, vi lämnade nyss en också.
Den vi nyss lämnade bjöd bland annat på ett nytt medium för min del: Facebook.
Den vi just gått in i kommer, som det ser ut, att bjuda på en annan nyhet inom vad som kallas "sociala medier", exempelvis bloggar. Återkommer inom kort om detta.

Idag bet jag ihop, tog på mig några tröjor, mössa och vantar och gav mig ut i spåret - i regn och rusk. Nu, nyduschad och fin, känns det kanonbra!

Värre verkar det bli i USA, med valet. Amerikaner är konstiga varelser. Äntligen får de en sjukvårdsreform som är åtminstone värd en del av sitt namn - och då vill de inte ha den!
Nåja, det är väl de som skriker högst som inte vill ha den. De lite längre ner på samhällsstegen, som får nytta av reformen, brukar inte göra sig hörda i debatten.
Kom igen, Obama. Give them hell!

Jubileum

Tänka sig, idag är det exakt tio år sedan vi flyttade in i huset.
Mycket har hänt sedan dess... med huset, alltså, och trädgården. Den har byggts upp från noll, kan man gott säga, till vad den är idag. Det enda som fanns då var en liten oansenlig lönn, som stod precis vid husväggen - den flyttades raskt ut på tomten och är nu en av stoltheterna - samt ett gammalt plommonträd, som Gudrun tog med sig. (Dess avkomma finns dock hos oss idag.)
Vildmarken i sydöst har etablerats, raden med syrener längs gatan har efter mycket om och men tagit sig och de är fina. Dammen! Dammen... ja, den vet ni allt om redan, om ni har läst denna blogg.
Och nu, det senaste tillskottet: Berget. Det återkommer vi till.

Byggnadsmässigt har också saker och ting hänt. Vi började med att täta till draghålet mellan bostadshuset och det så kallade annexet, och möjliggjorde för en fin uteplats. Den stora grejen vad gäller byggande var förstås uterummet, men det lilla taket över främre entrén är inte att förakta. Ett cykelskjul är det senaste (och sista, hoppas jag nästan) byggnadsprojektet.
Skulle i så fall vara en form av terrass på bakre plattaket. Det får vi se.
Infarten har just i dagarna gjorts om och det ser riktigt bra ut. (Biprodukten av denna satsning är ju Berget.)

Skål för dessa tio år... och många till!